Fem frågor om framtidens mat till riksdagspartierna

Mitt i valspurten har de åtta riksdagspartierna svarat på SLU Future Foods enkät med fem matfrågor. SLU-forskarna Helena Hansson, Richard Ferguson och Fredrik Fernqvist kommenterar politikersvaren, och ger också sina egna svar grundade i vetenskap i det senaste avsnittet av podcasten Feeding your mind från SLU Future Food.

Från Chalmers svarar docent Jörgen Larsson på frågan om vi ska ha en klimatskatt på mat - något som fem av åtta partier ger ett rakt nej till.

– Om vi ska ha klimatskatt på mat är naturligtvis en politisk fråga, men ur forskningsperspektiv kan man konstatera att mat orsakar stor klimatpåverkan som idag inte har någon styrning. När man exkluderar stora klimatpåverkande områden som mat, så blir ju klimatpolitiken mindre effektiv och möjligheten att nå klimatmålen mindre, konstaterar Jörgen Larsson.

På frågan om vilken matfråga som är viktigast svarar de flesta partierna med olika versioner på temat ”stärk svensk jordbruksproduktion”.

– Men det är ganska ytliga svar. Man problematiserar inte särskilt djupt kring de stora utmaningarna för vår svenska livsmedelsproduktion och livsmedelsystemen, och man tänker att om vi äter svenskt så blir det per automatik mer hållbart. Men riktigt så enkelt är det inte, säger Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid SLU i Uppsala. Hon vill gärna se att forskare och politiker lyckas kommunicera bättre, för att omsätta vetenskapliga insikter till politiska beslut.

Hennes kollega Richard Ferguson, docent i företagsekonomi, kommenterar svaren på frågan om mat är för billig, för dyr eller kostar lagom mycket.

– Det beror förstås på vem man frågar, lantbrukarna eller konsumenterna - och politikerna visar bra förståelse för sammanhangen här. Men jag saknar politiska reflektioner kring det system vi har, där många producenter levererar till en förädlingskedja med väldigt få aktörer och grossister. Vi måste lära oss mer om hur vi kan hantera den obalansen i makt, och forska mer om hur vinsterna fördelas i kedjan, säger Richard Ferguson.

På frågan om dagens kriser är skäl att pausa eller satsa mer på omställning till hållbarhet finns en ganska stor samstämmighet bland politikerna kring att nu är ett läge att satsa mer. Men Liberalerna framhåller att det viktigaste nu måste vara att prioritera att maten räcker globalt. Sverigedemokraternas otvetydiga prio ett är att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft, med synsättet att ökade svenska utsläpp av klimatgaser ändå totalt sett skulle leda till mindre globala utsläpp.

– Jag menar att det är fel tänkt att inte satsa mer nu, när vi har ett gyllene tillfälle att accelerera omställningen mot hållbarhet. Att lappa och laga i gamla hjulspår blir en ineffektiv politik, kommenterar Helena Hansson.

Svaren skiljer sig mycket åt på frågan om hur politiker bäst hjälper människor att äta hälsosamt och hållbart; från att politiker inte ska lägga sig i människors matval överhuvudtaget, till förslag om procentavgift för socker och funderingar kring stöd och subventioner åt mat som är bra för både hälsa och hållbarhet.

– Det är intressant att se väldigt olika svar från partierna. Men ett svar som känns igen är att ”om bara konsumenten är välinformerad så kommer den att göra bra val”. Men vi vet egentligen att det inte är på det sättet, säger Fredrik Fernqvist som forskar och undervisar kring konsumentbeteenden och hållbara livsmedelssystem på SLU i Alnarp.

Lyssna på poddavsnittet här (eller där poddar finns)

Här kan du läsa riksdagspartiernas fullständiga svar på frågorna