Målet med att samla forskningsstationerna i ett nätverk är att kunna öka förståelsen av förändringar i miljön och hur människan påverkar och påverkas. Kevin Bishop, professor vid institutionen för vatten och miljö och ordförande på mötet för nätverket European Long-Term Ecosystem Research, eLTER, kommenterar mötet så här:
- Vi är i början av att utveckla nätverket till en officiell infrastruktur, en så kallad ”European Research Infrastructure”, ERIC. Nyckeln är att länderna samarbetar och kommer överens om vilka metoder som vi ska använda i infrastrukturen. Standardiserade mätningar från många platser under lång tid är mycket viktiga för förståelsen av ekosystem. Vi har ett stort intresse av det på SLU.
Långsiktig ekologisk forskning ger möjlighet att beskriva och förstå förändringar i ekosystemen. Utan förståelsen blir det svårt att avgöra vilka förändringar som är naturliga och vilka som är orsakade av mänsklig påverkan. Det ger större möjlighet att ge förslag på effektiva åtgärder som gör att vi på ett bättre sätt kan komma till rätta med problem som uppstår.
Ulf Grandin, forskare på institutionen för vatten och miljö och koordinator för de svenska stationerna som engagerat sig i eLTER, ger en analogi till varför nätverket är viktigt:
- Nätverket handlar om samma typ av prognossystem som finns för väder, men vi följer hur hela ekosystem reagerar. Meteorologerna har ett harmoniserat nätverk av stationer som mäter bland annat temperatur på samma sätt och kan från de här mätningarna ge oss väderprognoser. En termometer är en termometer och mäter temperatur oavsett var man mäter. Men det finns inte några ekosystemmätare som kan ge raka svar på hur ekosystemen mår. Ekosystem är väldigt komplexa och kräver mycket mer mätningar.
Att medlemskap i nätverket ger en stor geografisk spridning av forskningsstationer är ett stort plus och viktigt för att både vara med att generera och att få tillgång till världsomspännande data.
- En fördel när vårt europeiska samarbete kommer igång, är att vi får tillgång till data från alla de här stationerna, berättar Kevin Bishop. Med en utbyggd forskningsinfrastruktur blir det plötsligt möjligt att arbeta på ett nytt sätt då vi kan jämföra data från ett europeiskt nätverk med stationer och bättre förstå mänsklig påverkan på ekosystem.
Det europeiska LTER-nätverket (eLTER) bildades 2007 med syftet att skapa en europeisk infrastruktur för övervakning av ekosystem. Sverige gick med i nätverket 2010 och har idag 20 stationer som deltar. Samtliga av de 10 stationer som ingår i Sveriges nationella infrastruktur för ekosystemforskning (SITES) deltar i eLTER:s svenska nätverk. Stefan Bertilsson, professor på institutionen för vatten och miljö och föreståndare för SITES, kommenterar samarbetet:
- Från SITES perspektiv ger eLTER goda möjligheter till samordning och samarbete på europeisk nivå och öppnar för en bredare användarbas för våra egna fältforskningsstationer. Redan nu engagerar sig SITES i eLTER genom att delta i eLTER-projekten med möjlighet att påverka utformningen av den framväxande europeiska infrastrukturen så att den kommer att svara mot svenska forskares behov. Vi ser också möjligheter för oss att ta ett större ansvar när det gäller vissa typer av planerade funktioner, bland annat inom stöd för mobilisering av forskningsdata.
Kevin Bishop fyller i:
- SLU har en lång tradition av fältstationer inom det här området och på så vis blivit djupt involverade i detta arbete. SLU:s rektor Maria Knutson Wedel representerar Sverige på mötet.
Förväntningarna på mötet är höga, med en vision att eLTER ska ge möjlighet till mer tillgängliga data från ekosystem och fler perspektiv. Tillsammans kan det bidra till att skapa de bästa förutsättningarna för en hållbar, levande och bättre värld.
