Studie visar att det finns potential att öka grödodiversiteten i Sverige

Det finns en oro att grödodiversiteten (se faktaruta nedan) i odlingssystem har minskat det senaste seklet i och med jordbrukets intensifiering, med till exempel större åkrar och lägre mångfald av grödor. Tidigare studier utförda i andra länder har visat på bland annat en minskning över de senaste 50 åren av grödodiversitet i USA. Odlingssystem som har hög diversitet bidrar till att främja viktiga ekosystemtjänster och kan mildra effekter av torka och värmeböljor. På grund av klimatförändringarna kommer därför odlingssystem med hög diversitet få en ännu större betydelse i framtiden.

I en ny studie har information över olika grödors skördade arealer använts för att studera hur grödodiversiteten ser ut i de olika svenska länen och hur det förändrats över tid sedan 1965. Även relationen mellan grödodiversitet och klimat, respektive grödodiversitet och jordtextur undersöktes.

Skillnad över tid mellan länen men inte på nationell nivå

I studien kunde forskarna se att med en ökande temperatur från norr till söder så ökade även grödodiversiteten, vilket visar att klimatet och längden på vegetationsperioden begränsar vilka grödor som kan odlas i olika delar av landet. Över tid kunde forskarna konstatera att grödodiversiteten på nationell skala var på samma nivå år 1965 som 2019. Med andra ord har det inte skett någon betydande förändring i Sverige under dessa år.

-Mellan länen såg vi dock olika trender. I länen med högst grödodiversitet såg vi en minskning över tid och i länen med lägst diversitet en ökning, vilket innebär att grödodiversiteten blivit mer jämlik över Sverige, säger Hanna Sjulgård, doktorand i markmekanik och jordbearbetning vid institutionen för mark och miljö och studiens huvudförfattare.

Potential finns men klimat och socioekonomiska faktorer påverkar

Trots att grödodiversiteten var på samma nivå år 2019 som 1965 på nationell skala så visar en ökning i mer än hälften av länen att det är möjligt att öka grödodiversiteten.

-En ökning i flertalet län är positivt. Dock begränsar klimatet vilka grödor som kan odlas främst i norra Sverige, och vi behöver även ta hänsyn till socioekonomiska faktorer så som till exempel lönsamhet och infrastruktur om man ska utveckla strategier som syftar till att öka diversiteten i jordbruket, avslutar Hanna Sjulgård.