Gäddan är Östersjökustens största rovfisk, och den är viktig både för den ekologiska balansen i ekosystemet och för fisket. Gäddan bidrar till att minska förekomsten av småfiskar som spigg, vilket i sin tur ger friskare bottnar. När gäddan försvinner ökar risken för massförekomst av spigg och trådalger, vilket leder till att kustens undervattensskogar försvinner.
Trots att gäddan är så viktig för ekosystemet, har kunskapsläget hur det verkligen står till med arten i Östersjön varit dåligt. De fåtal tidigare studier som har undersökt gäddan har varit begränsade till enstaka kustområden. Genom att samla in data och sammanställa uppgifter från både miljöövervakning och från yrkes- och fritidsfisket från hela Östersjön, så har SLU-forskarna kunnat undersöka hur bestånden utvecklats från mitten av 2000-talet och fram till idag.
Övervägande negativa trender
- Resultaten från vår studie visar tydligt på en negativ utveckling av bestånden från framförallt de centrala och södra delarna av Östersjön. Men det finns lokala variationer med positiva trender i Estland och Finland, säger Jens Olsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU som lett arbetet.
Tidigare forskning har visat att gäddan påverkas negativt av flera olika faktorer. Ett för högt fisketryck, förlust av viktiga livsmiljöer och ökande predation från både säl, skarv och spigg bidrar alla till minskande bestånd.
- Gäddan förekommer i lokala bestånd som är mer eller mindre isolerade från varandra. Orsakerna bakom nedgångarna kan därför variera mycket mellan olika kustområden, vilket gör det svårt att få en helhetsbild, säger Örjan Östman, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU och en av studiens medförfattare.
Åtgärder behövs för att stärka gäddan
En viktig slutsats från studien är att det krävs åtgärder för att stärka och bevara gäddan i Östersjön. Längs den svenska kusten restaureras idag många kustnära våtmarker för att stödja gäddans föryngring, men ytterligare åtgärder krävs.
- Det finns flera åtgärder som har vetenskapligt bevisad positiv effekt på gädda, som att begränsa och förbjuda fisket, och att skydda och restaurera gäddans lek- och uppväxtområden. I vissa områden behöver man även minska predationen från säl för att stödja gäddan, säger Ulf Bergström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU och medförfattare i studien.
Bättre dataunderlag behövs
Studien belyser för första gången gäddans situation över hela Östersjön. Även om datamaterialet som ligger till grund för studien är omfattande, så finns det fortfarande brister i underlaget.
- Vi är glada över att ha kommit så här långt, men det är uppenbart att vi behöver bättre data om vi på ett säkert och heltäckande ska kunna följa gäddans status i Östersjön, säger Jens Olsson.
Medborgarforskning där fritidsfiskare hjälper till med insamling av kunskap i kombination med en stärkt miljöövervakning kan enligt forskarna vara ett viktigt verktyg. Ett annat är de genetiska övervakningsmetoder som nu är under utveckling.
- Den här studien visar att långsiktig och heltäckande miljöövervakning är avgörande för bedömningar av miljöns tillstånd. Det ger oss kunskapsunderlag för vilka åtgärder vi ska vidta för att stärka ekosystem till nytta och nöje för oss idag, men framförallt för framtida generationer, säger Jens Olsson
Artikeln “A pan-Baltic assessment of temporal trends in coastal pike populations” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Fisheries Research
