Det finns en klar konsensus inom forskningen att mellangrödor ger en tydlig klimatfördel i jordbruket, enligt en ny studie där resultaten från 34 metaanalyser med fokus på jordbruksmetoder i Europa har sammanställts.
I takt med att extrema väderförhållanden så som torka och översvämningar blir allt vanligare, ökar risken att skörden påverkas negativt. Jordbruksmetoder som stärker markens resiliens är därför ett viktigt verktyg.
Inom EU-programmet EJP SOIL samarbetar forskare från 24 europeiska länder för att öka kunskapen om hur jordbruket kan anpassas till ett förändrat klimat. Merparten av arbetet pågår fram till 2024 och 2025, så de slutgiltiga resultaten förväntas komma längre fram. Men en del slutsatser har redan kunnat konstateras.
Bra i de flesta europeiska klimat
Forskarna Katharina Meurer, Nicholas Jarvis och Mats Larsbo har tillsammans med kollegor från hela Europa precis publicerat en studie som sammanfattar 34 metaanalyser (totalt 2803 studier) om hur markens förmåga att hantera vatten påverkas av olika jordbruksmetoder. Marken kan bättre klara av skyfall och torka om den är rustad för att hantera vatten på ett smart sätt, exempelvis genom att öka avrinningen eller hålla vatten kvar i marken.
-Det tydligaste fyndet i vår studie är att mellangrödor, som också brukar kallas för fånggrödor, är bra för jordkvaliteten i de allra flesta europeiska klimat. Det ökar inte bara mullhalten och markmikroorganismernas aktivitet, utan stärker också markstrukturen, berättar Katharina Meurer.
En god markstruktur är avgörande för att kunna producera mat under extrema väderförhållanden. Det främjar såväl organismerna i marken som markens infiltrationsförmåga och resiliens.
-En annan nytta med mellangrödor är att det minskar kväveläckaget från marken till grundvattnet, vilket är en förutsättning för att minska övergödningen i sjöar, hav och vattendrag, förklarar Katharina Meurer.
Vinster för produktionen
Forskarna undersökte också hur mellangrödor påverkar lönsamheten i jordbruket. De flesta studier pekar på att det antingen ökar lönsamheten eller inte påverkar den alls. I torra klimat finns dock risken att skörden minskar, och därmed också lönsamheten. Det gäller dock inte för Sverige där vi generellt sätt har ett blötare klimat.
-Det här betyder att vi i stora delar av Sverige har goda förutsättningar att vinna på att odla mellangrödor. Än så länge är det dock mycket "try-and-error" tills man har hittat de grödor som funkar bäst för ens odlingssystem, säger Katharina Meurer.
Framförallt de delar av landet som ligger i nitratkänsliga områden borde enligt Katharina Meurer dra fördel av att odla mellangrödor. Det kan både öka avkastningen och minska kvävetillförseln i odlingslandskapet.
Läs studien ”Soil and crop management practices and the water regulation functions of soils: a synthesis of meta-analyses relevant to European agriculture”
