Forskning som kan minska äppelsvinn

Frukt sorteras in i olika klasser beroende på kvalitet. Klass ett och två går att äta, men frukten i klass ett får inte uppvisa några större skönhetsfel. Frukt i klass två är billigare och ger lägre intäkter till odlarna. En undersökning genomförd av SLU visade att 22 procent av äpplen sorterades som industrifrukt, vilka oftast når butikerna i form av juice eller must.

– Det är väldigt sällan frukt i klass 2 säljs i butik. Det är bra att industrifrukten tas om hand genom att tillverka must och juice, men det blir mycket pressrester som i dagsläget inte kan användas, säger Marie Olsson, forskare vid SLU.

Ett sätt att minska skador på äpplen är att lagra dem under anpassade förhållanden. I dag lagras en stor del av svenska äpplen i miljöer med väldigt låga syrenivåer och temperaturer på en till två grader, så kallade ULO-lager.

– Jag skulle säga att det är en väletablerad teknik som de flesta odlare har mer eller mindre tillgång till, säger Henrik Stridh, VD för Äppelriket.

Att sänka syrenivåerna är dock en balansakt, då alltför låga syrenivåer kan skada äpplenas smak. För att ta reda på var denna gräns går för olika arter arbetar SLU nu tillsammans med Äppelriket med en teknik som kallas dynamic controlled atmosphere, DCA. I dessa mäts några utvalda äpplen för att kontrollera hur de påverkas av den låga syrehalten.

– Det börjar bli vanligare i stora delar av världen, säger Marie Olsson.

Vid SLU arbetar även industridoktoranden Joakim Sjöstrand med att söka efter den bästa tidpunkten för att skörda äpplen. Tidigare har detta bland annat gjorts genom att titta på äpplets färg och att räkna antalet dagar från blomning. Men båda dessa parametrar kan variera starkt beroende på solmängd och temperatur under säsongen.

– Lyckas vi pricka in rätt tid så kommer hållbarheten att förbättras, säger Marie Olsson.

Unikt för detta projekt är att datum för skörd här fastställs genom att mäta hur snabbt klorofyllet bryts ned och jämföra med traditionella metoder.

Forskningen vid SLU riktar även ljuset mot de skadedjur som angriper äppelträden, exempelvis den så kallade äpplevecklaren. Genom att använda äppelvecklaren som modelldjur tar forskare reda på hur insekterna lockas av olika dofter, kunskap som kan användas för att utveckla nya hållbara bekämpningsmetoder.