Hej Caroline Dahl!

Vilken är den viktigaste slutsatsen i utredningen?

– Jag tycker att den viktigaste insikten är att vi har ett planeringssystem som bitvis fungerar riktigt dåligt, men att vi samtidigt har planeringsaktörer på alla nivåer som anstränger sig till det yttersta för att ändå få planeringen att fungera. Inte minst den nationella nivån är för många oklar och oförutsägbar.

Hur har ni gått tillväga?

– Vi har genomfört ett omfattande insamlingsarbete kring dagens system via enkäter, ett 80-tal dialoger och inhämtning av underlag och kan konstatera flera allvarliga brister som vi summerat i fem övergripande iakttagelser. Dessa handlar om brister i den nuvarande lagstiftningen och dess tillämpning, avsaknad av nationell tydlighet och målbild, bristande harmonisering mellan statliga myndigheter, aktörers bristande agerande och samordning och slutligen planeringssystemets aktualitet och ämnesmässiga avgränsning.

Hur ser era förslag ut?

– För att förtydliga den nationella nivån och förbättra situationen i hela planeringssystemet har vi lagt tre alternativa förslag som är olika långtgående. Till detta finns också tre kompletterande förslag som adresserar specifika brister som också berör en nationell nivå, så som regional sektorsplanering, en särskild process för sekretessklassade nationella intressen och förenklad prövning vid mindre åtgärder på det nationella vägnätet i sammanhållen byggelse.
Vad handlar det mest långtgående förslaget om?– Det mest långtgående förslaget handlar om en ny planeringslagstiftning med en tillkommande nationell planeringsnivå, inklusive en nationell plan som beslutas av regeringen och ett nytt system för nationella intressen. I förslaget ingår att integrera nuvarande havsplanering och infrastrukturplanering i den nya lagstiftningen, tillsammans med nuvarande regleringar kring den kommunala fysiska planeringen. En regional sektorsplanering för vissa försörjningsfrågor, energiförsörjning, vattenförsörjning och klimatanpassning föreslås också ingå. Även renskötsel föreslås omfattas av en regional sektorsplanering för berörda regioner.

Och så finns det mindre långtgående förslag – vad innebär de?

– Ett andra förslag handlar om en nationell målbild och en uppdatering av nuvarande riksintressesystem. Även i detta förslag ingår en regional sektorsplanering. Det tredje och minst långtgående förslaget är ett antal regeringsuppdrag och förslag till uppdaterade förordningen för att i varje fall aktualisera den nuvarande planeringen något.

Vad händer nu?

– Förstudien är överlämnad till ansvarig minister som är infrastruktur- och bostadsministern Andreas Carlson. Det blir nu upp till politiken med hjälp av tjänstepersonerna på regeringskansliet att bestämma sig för vilket av förslagen som man vill gå vidare med, eller en kombination av dem. Innan dess kan man nog förvänta sig ett remissförfarande för att hämta in fler synpunkter från olika aktörer än vad som varit möjligt för oss i förstudien under den korta tid som vi arbetat.

Vad krävs för ett genomförande av förslagen?

– Genomförandet av de olika förslagen kräver olika saker, där det mest långtgående kräver en offentlig utredning för att ta fram författningsförslag kring en ny planeringslagstiftning med en tillkommande nationell planeringsnivå och nationell plan samt regional sektorsplanering. Tanken är också att havsplaneringen och infrastrukturplaneringen ska ingå i en sådan ny planlagstiftning. Det är ett omfattande och svårt arbete men, enligt oss som arbetat med förstudien, ett angeläget arbete för att framtidssäkra den fysiska planeringen och att skapa riktigt goda förutsättningar för planeringens aktörer att verka. Andra förslag kräver mindre åtgärder och kan ta sig uttryck i olika regeringsuppdrag till myndigheter etc. 

Du har arbetat med utredningen under ett års tid och den sista tiden har varit väldigt intensiv, har vi förstått. Hur ser din vardag nu när uppdraget är slut

– Jag går delvis in i en ny roll som vikarierande ämnesansvarig för design av urbana landskap vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning. Där har jag varit anställd som lektor i landskapsarkitektur sedan 2022 och, parallellt med att ha varit verksamhetsledare för Movium, arbetat med forskning och undervisning. Mitt nya ämnesansvar innebär att jag fokuserar mer på detta arbete och ämnesutveckling i undervisning och forskning, men gärna också genom fortsatt samverkan med praktiken i Sverige och internationellt. Jag är också programstudierektor för landskapsarkitektprogrammet i Alnarp och vår internationella master i landskapsarkitektur. Även här finns spännande utvecklingsmöjligheter som jag ser fram emot att arbeta vidare med för att stärka landskapsarkitekturens roll i samhällsbyggandet.

Fotnot: Caroline Dahl var fram till våren 2023 verksamhetsledare på SLU Tankesmedjan Movium. 

Titti Olsoon