Utvecklingen av kemiska produkter bidrar till människors hälsa och förbättrar den allmänna tillvaron. Men användandet av produkterna gör samtidigt att de till viss del hamnar i miljön. Då behövs också ny kunskap om dessa ämnen och vad som händer med dem i miljön.
Miljön får ta emot kemiska miljöföroreningar från flera olika håll. Det kan handla om utsläpp vid tillverkning och bristande kunskap om konsekvenserna av avsiktliga eller oavsiktliga utsläpp till miljön osv. Men vad händer när de hamnar i miljön, och hur reagerar växter och djur?
Daniel Malnes, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har studerat vad som händer med kemiska miljöföroreningar som hamnar i vatten. Kemikalierna sprids med hjälp av vattenflödet och eftersom vatten är så viktigt för människor, djur och natur, blir kemikalierna där angelägna att studera. Därför har Daniel ägnat sig åt att kartlägga och undersöka vilka kemiska miljöföroreningar som är särskilt oroväckande.
Daniel har fokuserat sina studier på miljöföroreningar med egenskaper som gör dem särskilt viktiga att hålla koll på. Det handlar om miljöföroreningar som har förmåga att motstå nedbrytning i vattenmiljö, är rörliga i vatten och eventuellt är giftiga.
Med utgångspunkt i ämnen som tidigare studier funnit i vattenmiljöer i Europa har Daniel letat efter ämnena i Sveriges tre största sjöar och deras sammanhörande vattendrag.
Längs vägen där tillflödena till sjöarna rinner fram, hamnar olika miljöföroreningar i vattnet. De kan exempelvis komma från reningsverk som ofta är placerade i närheten av vattendragen.
- Reningsverkens avloppsvatten blandas ut i vattendragen med varierande halter av olika miljöföroreningar. Med vattenflödet når de sedan sjöarna där föroreningarna blandas med varandra, och de föroreningar som inte bryts ner stannar i sjöarna en längre tid. Att det verkligen är så här syns tydligt i provresultaten i mitt arbete, säger Daniel Malnes.
Förutom att undersöka vilka och i vilka halter som miljöföroreningarna förekommer i tillflöden och sjöar, ingick det i studien att kontrollera vattendragen som är sjöarnas utlopp. Totalt ingick 23 vattendrag i studien och tre sjöar.
- Då blir det tydligt vilka av dessa miljöföroreningar som är rörliga och motstår nedbrytning i vattenmiljön, något som kan påverka ekosystemet under en längre tid. Detta är olyckligt eftersom sjöarna bidrar med viktiga värden. Till exempel har sjöarna och vattendragen skyddsvärda ekosystem med organismer som bland annat utför viktiga ekosystemtjänster, och sjöarna är dessutom riksintressen som källor för dricksvatten, säger Daniel.
Förutom att kunna visa vilka ämnen som förekommer och i vilken halt, pekar studierna på att det förekommer tydliga säsongsvariationer i miljöföroreningarnas förekomst. Tidigare studier har kunnat påvisa en skillnad i koncentrationer vid reningsverk, men inte hur det ser ut i vattendrag och sjöar som tar emot detta avloppsvatten. Därför är studien som Daniel presenterar särskilt viktig.
Säsongsvariationen visade sig vara knuten till vissa föroreningar och grupper av föroreningar. I vattendragen återfanns UV-filter från exempelvis solkrämer främst under sommaren. Bakteriedödande parabener med antimögel-egenskaper återfanns främst under våren. Den säsongsmässiga variationen är verifierad mot vattendragens olika varierande flödesmängd.
- Säsongsvariationen kan bero på användningsmönster av produkter som speglar exempelvis försäljning av solkräm eller medel mot hösnuva, men också säsongsvariationer av kemikalienedbrytande bakterier eller solljus, berättar Daniel.
Många av de miljöföroreningar som ingick i studien är svåra att avlägsna från vattnet i reningsverk med nuvarande teknik. Därför finns även ett viktigt arbete framöver med implementering av reningstekniker vid reningsverken med mera, men också lagstiftning över till exempel hur ämnena får användas,. För att hitta alternativ för att minska miljöföroreningarnas närvaro i miljön behövs också fortsatt forskning för att veta hur det påverkar ekosystem och människor. Eftersom produkter kan ha en stor geografisk spridning och vatten korsa nationsgränser, är det viktigt med internationellt samarbete för att jobba vidare för en förbättrad vattenmiljö.
Antal miljöföroreningar i miljöskadliga koncentrationer, för vilka ekotoxikologiska data fanns tillgängligt. Miljöföroreningarna delades in i (i) vilket tidsperspektiv (akut och kronisk) samt (ii) risken (RK>1 är mer sannolikt än RK>0.01) för att miljöföroreningarna överskred miljöskadliga koncentrationer. Vattendragen delades in i efter vilken sjö de hör ihop med. RK: riskkvot.
Arbetet har kunnat:
Malnes, D., (2023). Contaminants of Emerging Concern in Swedish Freshwater Environments: Sources, Occurrence, and Impacts. Licenciatavhandling, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2023. Swedish University of Agricultural Sciences.