Johan Karlsson berättade om mjölksektorns dramatiska strukturomvandling under de senaste 40 åren och vad det inneburit för hållbarheten miljömässigt, socialt och ekonomiskt sett. Han visade på en oroande utveckling för naturbetesmarkerna och påpekade att vi inte kan tillåta en utarmning av landskapet, för att gynna klimatet. Carin Martiin gjorde en historisk tillbakablick på de förändringar som skett på besättningsnivå mellan 1980 och 2020. Hon har gått igenom tidningen Husdjur under dessa 30 år och beskrev hur trenden mot större och färre besättningar är en konsekvens av olika men ofta samverkande faktorer som mjölkpris, överproduktion, ny teknik, finansiering, politisk styrning, fodersystem, avel och djuretik.
Pernilla Tidåker från SLU och Christel Cederberg från Chalmers diskuterade indikationer och rekommendationer för en miljömässigt hållbar mjölkproduktion. Att beskriva jordbrukets och matens miljömässiga hållbarhet med ett brett helhetsperspektiv är nödvändigt för att vi ska kunna fatta välgrundade beslut om framtidens jordbruksproduktion och dieter. Det ensidiga fokus på klimatet, som nu varit fallet under en rad år, kan styra utvecklingen åt fel håll. Mjölkproduktionen har stora kolförråd och hög kolinlagring som väger upp ca 20% av mjölkens klimatavtryck.
Livslängd och fodereffektivitet
Mikaela Lindberg från SLU berättade att svenska mjölkkor har en genomsnittlig livslängd på ungefär fem år och många kor genomgår inte fler än två laktationer. Simuleringsstudier visar att en ökad livslängd kan ge mindre miljöbelastning och bättre ekonomi.
SLU-forskarna Mohammad Ramin (SLU) och Abdulai Guinguina (SLU och Luke, Finland) berättade därefter att ökad fodereffektivitet är bra för både miljön och ekonomin. De diskuterade olika sätt att mäta fodereffektivitet och hur olika tillsatser kan minska metanutsläppen från mjölkkor. Green feed-apparaten som nu används i forskningen skulle också kunna flyttas runt och användas ute på gårdarna.
Lönsamhet och mjölkens roll i en hållbar kost
Helena Hansson från SLU berättade att ett stort underliggande problem för att skapa långsiktig lönsamhet är de volatila priserna. Samtidigt ska branschen ställa om till bättre hållbarhet, så det är inga enkla utmaningar som lantbrukarna står inför! Helena berättade om en studie som undersökt sambanden mellan lönsamhet eller ekonomisk effektivitet på gårdsnivå och andra hållbarhetsaspekter, framför allt kopplade till djurvälfärd hos mjölkgårdar. Flera av hållbarhetsmåtten går hand i hand med ökad lönsamhet.
Ulf Sonesson från RISE diskuterade mjölkens plats i en hållbar kost.
– Det finns mycket som talar för att mjölk har en plats i en hållbar kost. I flera projekt har vi visat att mjölk faller hyfsat väl ut om man kombinerar näringsinnehåll med miljöpåverkan. Med detta sagt så är det inte bara frid och fröjd. Bland annat lyfter de nordiska näringsrekommendationerna främst fram negativ miljöpåverkan samt att mjölk har både styrkor och svagheter vad gäller hälsopåverkan, sa Ulf.
Han avslutade med att konstatera att mjölkens roll i ett hållbart system bestäms av vilka nyttor som skapas.
Vikten av positiva framtidsbilder
I konferensens sista pass ledde Malin von Essen en paneldiskussion med forskarna. Ett diskussionsämne var om framtidens gårdar kanske måste vara mer diversifierade för att vara lönsamma. Mjölkbranschens struktur behöver ses över och moderniseras och vi kan också behöva tänka på alternativa scenarier. Både stora och små gårdar behövs och ett ökat samarbete mellan mjölkgårdar och rena växtodlingsgårdar skulle gynna alla, inklusive miljön.
– Positiva framtidsbilder är oerhört viktigt och vi måste se mjölkproduktionen som en viktig del i en hållbar framtid med våra många innovativa lantbrukare. Vi måste våga föreställa oss en annan slags framtid, sa Helena Hansson.
– Vi har väldigt innovativa lantbrukare som har smarta lösningar, men det är inte de som har högst mjölkmängd. Jag är helt inne på att vi måste koppla hela samhället närmre mot lantbruket och få fler att inse var maten kommer ifrån, sa Rebecca Danielsson.
– Idag har forskarna gett många förslag på lösningar för hur vi kan utveckla hållbarheten i mjölkproduktionen och nu gäller det att göra verkstad av detta! Min känsla är att de flesta som var med på konferensen tror på en ljus framtid för svensk mjölkproduktion. Nu måste vi alla hjälpas åt att skapa den ljusa framtiden och vara mer proaktiva, var Margareta Emanuelsons avslutande ord under konferensen i Uppsala.
Webbinarier om foder, vall, ljus och fruktsamhet
Under Mjölkveckan arrangerades även webbinarier där SLU-forskare föreläste på olika teman. Torsten Eriksson och Bent-Ove Rustas berättade om alternativa grovfoder vid foderbrist. Två möjliga resurser är olika skogsbiprodukter, i detta fall ångexploderat björkspån samt ensilerad vass.
– Det finns en miljövinst med att föra bort växtnäring från vattensystemen genom att skörda vass, och om de skördas under rätt tid på åren i rätt slags sjöar kan det utgöra ett alternativt foder vid år med grovfoderbrist, sa Bengt-Ove. Men någon form av miljöersättning behöver finnas med om systemet skall vara lönsamt för lantbrukarna.
Elisabet Nadeau, som förutom att arbeta vid SLU har en tjänst på Hushållningssällskapet Sjuhärad, berättade om vallen i ett nordiskt perspektiv och vilka utmaningar och möjligheter som finns kring skörd och ensilering samt utfodring till mjölkkor. Under nästa år kommer hon att publicera en ny bok om vall.
Patricia Ask-Gullstrand talade om sitt arbete med förbättrade mått på fruktsamhet och hur måtten kan användas för att välja ut avelsdjur i avelsprogram. Sofia Lindkvist disputerade förra året vid SLU och börjar snart arbeta på RISE. Sofia berättare om ljus till mjölkkor med fokus på färgad LED-belysning och nattbelysning. Blått ljus under dagtid eller rött ljus under natten har förespråkats, men ger inte några fördelar.
