När vi människor omformar landskap och förändrar ekosystemen trängs många arter tillbaka. I dag är många djur och växter som är beroende av livsmiljöer som finns i orörda gammelskogar hotade. Genom naturvårdande insatser kan vi ge naturen en extra skjuts för att återskapa dessa viktiga miljöer. Om detta handlar en ny film där forskare från SLU medverkar.
För över tio år sedan anlades en försöksserie i 18 skogar i Västerbotten och Ångermanland av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. I försöket gjordes åtgärder för att efterlikna storskaliga naturliga störningar som påverkar hela bestånd eller landskap som bränder samt småskaliga naturliga störningar som skapar små luckor i bestånd, båda dessa typer av störningar har historiskt format våra skogar. En tredjedel av bestånden skogarna brändes, en tredjedel luckhöggs för att skapa öppningar med ljusinsläpp och en tredjedel lämnades som kontroll.
I en ny film om naturvårdande skogsskötsel får tittaren följa med till några av försöksskogarna och ta del av resultaten som forskarna sett hittills.
Forskarna har sett att många rödlistade insektsarter kommer först när träden dött och börjat brytas ner av svampar och annat. Mycket fokus i naturvård är därför att skapa död ved, något som gjordes på flera olika sätt när de öppna luckorna skapades.
– Vi har kapat och lagt ner träd, kapat toppar och skapat högstubbar, vi har också knuffat omkull träd för att efterlikna stormfällning, berättar Therese Löfroth, forskare på SLU.
För att skapa död ved i olika faser ringbarkades också träd för att de skulle dö långsamt.
De brända skogsområdena lockade mängder av insekter och fåglar direkt efter bränning, som den tretåiga hackspetten som ofta finns i gammelskogar. På sikt kommer ännu fler rödlistade arter och svampar till de brända områdena.
Skogarna i försöket ägs av Holmen och är vanliga produktionsbestånd.
– Det går att skapa naturvärden i alla typer av skogar, vi behöver inte bara fokusera på skogar som har höga naturvärden redan från början, säger Joakim Hjältén, professor i zooekologi vid SLU.
I södra Värmland arbetar Albin Larsson Ekström med att vetenskapligt utvärdera naturvårdsåtgärder som gjorts för att bevara den akut hotade vitryggiga hackspetten.
Fågeln behöver stora områden med mycket lövskog; både död och levande.
– Den vitryggiga hackspetten är en paraplyart, många andra hotade växt- och djurarter trivs i samma miljöer som den och kommer också gynnas, säger Albin Larsson Ekström.
Filmen "Gammal i förtid – nyttan med naturvårdande skötsel” är 25 minuter lång och finns på webbsidan Skogskunskap och på dess YouTube-kanal. Skogssällskapet har finansierat, och filmen är producerad av Heurgren Film tillsammans med Silvinformation.