Kontaktinformation
Laura Pirkola
Industridoktorand på SLU och Fazer
laura.pirkola@fazer.com
Effekterna av fullkornsrågbröd på tarmmikrobiotan studerades i laboratoriestudie och i en koststudie där försökspersonerna fick äta en stor mängd fullkornsrågbröd eller ett kontrollbröd dagligen under tre veckor. Resultaten visar att råg kan ha potential att öka produktionen av fettsyran butyrat.
Fullkorn har visat sig minska risken för många sjukdomar, som till exempel typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Däremot är det mindre känt vilka effekter fullkorn har på tarmmikrobiotan, det vill säga bakterierna i tarmen, och tarm-hjärna-axeln. Tarm-hjärna-axeln? Vad är det? Jo, det är en kommunikationsväg som går ät båda hållen mellan tarmen och hjärnan där bakterierna i tarmen spelar en central roll.
Fullkorn är rikt på kostfiber och ämnen som tarmmikrobiotan kan använda som näringskälla. Mikrober kan också producera nya föreningar, metaboliter, av de här näringsämnena. Tarmmikrobiota kan producera kortkedjiga fettsyror (SCFA) från kostfiber och de här fettkedjorna kan spela en viktig roll i tarm-hjärna-axel.
– Men det finns stora individuella variationer i tarmmikrobiotans sammansättning och det kan påverka produktionen av metaboliter, berättar Laura Pirkola.
I sin doktorsavhandling har Laura Pirkola studerat effekterna av fullkornshavre-, fullkornsråg- och lågfiberraffinerat bröd på mikrobiota och nivåerna av kortkedjiga fettsyror och andra metaboliter. Till sin hjälp har hon haft en så kallad fekal fermentationsmodell. Effekten av mikrobiotasammansättningen undersöktes genom att avföring från två olika donatorer användes i modellen.
Laura studerade också effekterna av fullkornsrågbröd på tarmmikrobiotan och tarm-hjärna-axel i en studie där försökspersoner konsumerade en stor mängd fullkornsrågbröd eller ett kontrollbröd dagligen i tre veckor.
– Vi kunde se skillnader i kortkedjiga fettsyror och andra metabolitnivåer och hur kostfiber förbukades mellan proverna med mikrobiota från olika donatorer. Det tyder på att mikrobiotans sammansättning kan påverka hur näringsämnen från bröd används av bakterierna, säger Laura.
Nivåerna av en specifik kortkedjiga fettsyra, butyrat, skilde sig mellan de två donatorerna, särskilt i prover med råg. Butyrat anses vara är en nyckelmetabolit i tarm-hjärna-axeln. Inga signifikanta förändringar i fekal mikrobiotasammansättning eller tarm-hjärna-axel observerades i den tre veckor långa studien med försökspersoner.
– Vi såg en liten ökning av mängden av två mikrober som producerar butyrat observerades hos deltagarna som konsumerade fullkornsråg. Råg kan alltså ha potential att öka butyratproduktionen och det beror troligen på tarmmikrobiotans sammansättning.
Råg har visat sig öka butyratnivåerna i tidigare studier studier på människor, men effekterna av fullkornsråg på tarm-hjärna-axeln är fortfarande oklara.
Laura Pirkola
Industridoktorand på SLU och Fazer
laura.pirkola@fazer.com