Nyhet

De vill ta bönan till bordet

Publicerad: 24 november 2023
Bönor i en skål på bordet

Varför hamnar så liten andel svenska baljväxter på tallriken? Handlar det om höga priser, ointresse hos odlaren eller att det är svårt med lagring och packning? I det nya projektet Hur får vi bönan till bordet ska svaren hittas och vägen framåt stakas ut.

Baljväxter såsom bönor, ärter och linser, identifieras återkommande som ett viktigt livsmedel med högt näringsinnehåll och låg klimatpåverkan, som har fördelar både för människors hälsa och för en hållbar utveckling.

Baljväxter i sig är inget nytt utan har tvärtom en lång historia i den svenska matkulturen. Förutsättningarna för att odla baljväxterna i Sverige är mycket goda och odlingen skulle kunna utökas. Dessutom går mer än 80 % av de baljväxter som odlas i Sverige i dag till foder.

­– Alla odlare i Sverige är egentligen potentiella odlare av baljväxter, säger Georg Carlsson. Man kan odla endast en liten del av sin totala yta eller odla en baljväxt som mellangröda. Odlarna kan tjäna mer pengar på att sälja baljväxterna i form av livsmedel än som djurfoder.

Bristen på förädlings- och förpackningsanläggningar i Sverige innebär att de baljväxter som faktiskt blir mat för människor antingen säljs torra eller skickas till andra länder, företrädelsevis Italien, för att kokas och packas.

Företaget Bönland, som grundades 2022, vill ändra på det. De erbjuder svarta, bruna och vita trädgårdsbönor som odlas, torkas och rensas samt kokas och konserveras på Öland.

­– Efter studierna till agroekolog på Alnarp känns det självklart att bidra till att göra maten hållbar, säger Elias Kvarnbäck på Bönland. Bönor är en fantastisk produkt som kräver få insatser i jordbruket, och de håller länge både i torkad och konserverad form.

– Det är konstigt att det kan löna sig att skicka en produkt med så lågt kilopris som bönor till Italien och tillbaka, bara för att koka och konservera dem, säger Elias Kvarnbäck. Den anläggning vi är på nu är för liten för stora företag och om vi ska växa skulle vi behöva en tetrafabrik för bönor – något som saknas idag i Sverige.

– I vårt projekt Hur får vi bönan till bordet vill vi få människor att mötas för att tillsammans hitta sätt att ta oss runt hindren, avslutar Lisa Blix Germundsson. Att det finns sätt det är vi övertygade om.

Mer information:

Projektet anordnar den 30 november 2023 workshoppen Hur får vi bönan till bordet? Programmet bjuder på både odlares erfarenheter av olika försäljningsstrategier, samt offentliga och privata kunders perspektiv på tillgång och inköp.

Fakta:

Projektet Hur får vi bönan till bordet?

Projektet ska identifiera de viktigaste faktorerna som i dagsläget hindrar eller försvårar lantbrukares avsättning av baljväxter till humankonsumtion, och utveckla lösningar som anpassas till både odlares och köpares förutsättningar. Resultaten förväntas kunna undanröja viktiga hinder och därmed påskynda en ökande odling och användning av lokalproducerade baljväxter i den skånska livsmedelssektorn.

Utgångspunkten är att det finns en ökande efterfrågan på lokalt odlade baljväxter som kan ersätta importerat växtprotein och goda möjligheter för skånska lantbrukare att odla mer baljväxter. Projektet testar hypotesen att de viktigaste hindren beror på att den lokala-regionala värdekedjan för baljväxter till humankonsumtion är underutvecklad. Till exempel att det finns för få anläggningar för torkning, rensning, lagring och eventuell förbehandling och att det saknas forum för dialog och förhandling mellan lantbrukare och köpare.

I projektet anordnas möten och workshops där samtal och diskussioner mellan olika aktörer dokumenteras och analyseras. De aktiviteter som projektet anordnar syftar samtidigt till att underlätta både för lantbrukare att hitta avsättning för baljväxter och för köpare att hitta lokalproducerad baljväxtråvara.

Ett brett nätverk av lantbrukare, rådgivare, livsmedelsföretag och andra baljväxtintressenter kopplas till projektet via Stiftelsen Lantbruksforskning, LRF Skåne, nätverket LoBa (lokala baljväxter) och de aktörer som samarbetar inom Skånebönan. Vidare finns ett stort nätverk av intressenter att tillgå genom SLU Partnerskap Alnarp. Samarbete sker även med Vreta Kluster i Östergötland.

Projektgrupp:

Lisa Blix Germundsson, AgrD, vid Institutionen för människa och samhälle

Georg Carlsson, Professor vid Biosystem och teknologi

Lotta Nordmark, Universitetsadjunkt vid Biosystem och teknologi

Annie Drottberger, Universitetsadjunkt och doktorand vid Biosystem och teknologi

Jonas Bååth, Biträdande universitetslektor, vid Institutionen för människa och samhälle

Relaterade sidor: