Mer pengar till grönt protein

Bland SLU Grogrunds cirka 25 pågående och avslutade projekt, har det som handlar om åkerböna kommit längst. Ett förädlingsprogram har startat hos Lantmännen och nyligen bestämde SLU Grogrunds styrgrupp att centret ska fortsätta att satsa på grödan för att främja odlingen av ”gröna proteiner” i Sverige.

– Ytterligare fyra års finansiering innebär att växtförädlingsprogrammet fortsätter med ökad intensitet och att vi nu kommer att integrera våra resultat från forskningen in i det programmet, säger Åsa Grimberg som är forskare vid SLU och koordinerar projektet.

I projektets första fas har Åsa och hennes medarbetare kartlagt variationen i agronomiska egenskaper och frökvalitet hos över 200 olika sorter i en så kallad diversitetspanel av åkerböna i fält.

– Vi har även analyserat hur sorterna skiljer sig åt genetiskt och identifierat genetiska markörer för olika egenskaper. Nu tittar vi på hur vi kan använda den genetiska informationen på ett smart sätt för att effektivisera förädlingen. Bland annat vill vi utveckla så kallad genomisk selektion för åkerböna. I sådan gör man prediktionsmodeller baserat på genetisk information för att välja ut de bästa föräldralinjerna för korsningar i ett växtförädlingsprogram, förklarar hon.

På så vis kan man mer effektivt och med högre precision ta fram nya sorters åkerböna med önskvärda egenskaper.

Både tillämpad och grundläggande forskning är viktigt

För Åsa Grimberg känns det meningsfullt att vara med i ett projekt med så tydlig inriktning på tillämpning och nytta i samhället.

– Genom SLU Grogrund-projektet har jag fått en bra verklighetsförankring till min forskning, och jag arbetar allt mer med forskning på åkerböna som är viktig för odlare, växtförädlare och de som använder råvaran.

Även om projektet har strategiska mål om att bidra till Sveriges livsmedelsproduktion, genererar det också data som är intressanta för forskningen i ett mer grundläggande perspektiv. Åkerbönan är fortfarande en relativt outforskad gröda på det området.

– Hannah Ohm som är doktorand har gjort en molekylärbiologisk djupdykning i åkerböna och kartlagt hur genuttrycksmönster och inlagring av stärkelse, protein och fett i olika vävnader förändras under fröutvecklingen. Genom detta arbete har vi kunnat identifiera en grupp med gener som kodar för så kallade transkriptionsfaktorer vilka är protein som styr uttrycket av många andra gener. Detta nätverk av transkriptionsfaktorer är sedan tidigare känt i flera andra växtarter för att vara viktigt för reglering av fröutveckling, men man har inte tidigare känt till hur det fungerar i åkerböna. Sådan grundläggande kunskap kan vara viktig för hur vi i framtiden utvecklar åkerbönssorter med önskvärd frökvalitet, säger Åsa Grimberg.

På samma sätt som det här projektet bidrar med grundforskning, har Åsa Grimberg och hennes kollegor nytta av andra forskares arbeten om åkerbönans genetik och egenskaper.

Tidigare i år publicerade ett internationellt konsortium (med forskare från Danmark, Finland, Kanada med flera länder) åkerbönans hela genom som nu finns öppet tillgängligt.

– Den här grödan har ett gigantiskt genom och vi har stor nytta av informationen som de forskarna publicerat. Vi kan nu lokalisera i vilka gener i genomet som våra cirka 50 genetiska markörer, som vi identifierat för tio viktiga egenskaper hos åkerbönan, finns. Till exempel har vi kunnat lokalisera intressanta markörer för blomningstid i gener som har med reglering av blomning att göra. Tidig blomning och mognad är exempel på viktiga egenskaper för åkerböna som ska odlas i Norden.

Sverige behöver infrastruktur för att ta hand om baljväxtråvara

Åsa Grimberg vittnar om ett stort intresse för åkerböna bland lantbrukare och livsmedelsföretag, men det finns också en återhållsamhet, eftersom det finns flera utmaningar med grödan. Till exempel finns det problem med den skadegörande insekten bönsmyg som ökat på senare tid bland annat i Sverige.

Det finns också ett glapp mellan produktionen och användningen av åkerböna i livsmedel. Sverige saknar till vissa delar en infrastruktur för att hantera baljväxter inom råvaruförädlingen. Som ett exempel kan nämnas att en del baljväxter som odlas i Sverige skickas till Italien för kokning och förpackning i tetra. Men satsningar görs nu i Sverige framförallt på området fraktionering och isolering av protein från baljväxtråvara, men även på tillverkning av baljväxtmjöl.

– Under fas två av projektet kommer vi utöver växtförädlingen också att jobba med forskning kring råvaruförädling, i gränsskiktet ut mot livsmedelstillverkarna. Vi kommer bland annat titta på bönornas kokbarhet och hur frökvalitet kan påverka funktionella egenskaper, säger Åsa Grimberg.

Fyra företag är med i fas två av projektet, Sveriges Stärkelseproducenter, GroPro AB som jobbar med torrfraktionering av proteiner från baljväxter, Lantmännen som driver det nya växtförädlingsprogrammet och även jobbar med proteinisolat och Kalmar Ölands trädgårdsprodukter som producerar och säljer baljväxter.

Forskningsresultaten från projektets första fas har fungerat som en grogrund för ett antal nyligen uppstartade forskningsprojekt med forskare från Sverige och de nordiska och baltiska länderna.

– Det är viktigt att vi samarbetar kring de utmaningar som åkerböna har som gröda längs med hela värdekedjan, via både tillämpad och grundläggande forskning, säger Åsa.