ADAM: Biodiversitetskrisen hänvisar delvis till det faktum att arter utrotas idag minst 100 gånger snabbare än innan människor kom in i bilden. Många arter hotas av mänsklig aktivitet, och detta blir ännu svårare att lösa i framtiden eftersom klimatförändringarnas effekter sker i kombination med människors ökande konsumtion. Vad gäller skogen finns det alternativ som vi vet är bra för biodiversiteten. Vi vet att gammelskog gynnar biodiversiteten, och vissa alternativ för produktiv skog är bättre än andra.
MONA: Hej och välkommen till en liten pod om stora skogsfrågor.
För att möta kommande klimatförändringar så använder vi idag en del olika skötselstrategier som till exempel blandskog och insamling av avverkningsrester. Däremot är det mindre känt vad dessa strategier egentligen innebär för biodiversitet, ekosystemtjänster och skaderisker på dagens trakthyggesbruk på främst tall- och granskog. Forskare har därför sammanställt vad forskningen säger om vilka effekter skötselstrategierna har i en vetenskaplig artikel. Det är främst resultaten från den artikeln och den övergripande matrisen som vi ska prata om idag. Och det med huvudförfattaren, forskaren och skogsekologen Adam Felton från institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU.
Hej Adam
ADAM: Hej
MONA: och jag heter då alltså Mona Bonta Bergman
Så Adam, om jag var en skogsägare som hela tiden råkar ut för skadedjur, säg granbarkborre – vilken typ av skötsel borde jag använda mig av säger eran artikel?
ADAM: Ja, om det var det enda bekymret, kanske en blandskog med gran och björk eller förkortade omloppstider kunde övervägas. Av dessa två val ger blandskogar fler potentiella fördelar vad gäller andra saker, till exempel biologisk mångfald och estetiska värden.
MONA: Men vilka andra typer av skadedjur har ni funnit i artiklarna och hur undviker vi dem bäst?
ADAM: I de översiktsartiklar som vi inkluderade i vår review, hittade vi information om sex arter av skadedjur och patogener. Resultaten var varierande beroende på strategi och art. Till exempel, blandskogar med gran och björk kan minska riskerna förknippade med rotröta. Men flerskiktade bestånd kan göra det svårare att kontrollera rotröta.
MONA: Och när du säger flerskiktad skog, vad menar du då?
ADAM: Det innefattar olika skötselstrategier men enkelt kan man säga att det är motsatsen till likåldrig skog.
MONA: Apropå likåldrig skog – hur klarar den storm? Finns det metoder som kan mildra effekten av hårda vindar?
ADAM: Vi fann att den övergripande risken för stormskador är lägre med blandskogar som består av mer stabila trädarter än gran och med kortare omloppstider. Men det är värt att komma ihåg att kortare omloppstider innebär många nackdelar för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
MONA: Om jag nu har lagt ned en hel del jobb på min skog, bara för att finna att den är ett smörgåsbord för älgar och andra betande djur, vad gör jag då?
ADAM: Ja det är jättelätt, fråga min fru Annika. Vi fann i en översiktsartikel i vår undersökning som menar att flerskiktade bestånd kanske, och jag betonar kanske, kan innebära mindre betesskador, eftersom man inte använder markberedning eller plantering. Men kom ihåg att vår undersökning var enbart om beståndsnivån. När det gäller klövviltets påverkan generellt behöver man titta på landskapsnivån och annan forskning indikerar att man kan minska skadorna genom att öka tillgängligheten av alternativt bete i landskapet.
MONA: Öka tillgängligheten av alternativt bete säger du, vad är det för kulinariska läckerheter vi ska plantera?
ADAM: Det handlar egentligen om att skapa miljöer där växter har möjlighet att växa till exempel lövträd och risväxter. Ibland är det så enkelt att man bara låter bli att städa bort dem.
MONA: Torka och skogsbränder blir ett allt större problem i och med de stigande temperaturerna, i brist på en talang för att framkalla regn eller kung Bore – vad återstår?
ADAM: Vad som var överraskande för oss var att vi inte hittade översiktsartiklar som behandlar torka för någon av strategierna. Det finns förmodligen bra empiriska studier, bara att ingen har samlat resultaten i någon översiktsartikel ännu.
MONA: Vill du uppmana kollegor att kika närmare på detta?
ADAM: Absolut. Nyligen chattade jag med en kollega som vill granska detta ämne tillsammans med mig.
MONA: Tidigare i år så ställde jag och några kollegor en fråga på facebook: Vad betyder naturen för dig? Och det vanligaste svaret vi fick var: Allt. Så vad söker vi människor i skog och hur uppnår vi bäst det?
ADAM: Roligt att höra det svaret. Vad människor söker är naturligtvis mycket individuellt. I vår undersökning hittade vi resultat som är relevanta för dem som tycker om rekreation eller estetik. Till exempel verkar det vara visuellt tilltalande med blandade bestånd, bestånd som inte kalhuggs utan har olika storlekar på träden. Likaså är det ofta uppskattat bland människor om man sköter skogen på ett sätt som släpper igenom tillräckligt med ljus till undervegetationen och möjliggör en riklig skörd av blåbär.
MONA: Blåbär for the win alltså.
ADAM: Oh yeah
MONA: Lagra kol i skog och mark är en av de stora frågorna på agendan, hur uppnår vi det enklast och/eller bäst?
ADAM: Det är svårt, eftersom det behandlar komplexa frågor om substitutionseffekter, tidsperioder, produktivitet och så vidare. Alla frågor som ligger långt utanför mitt forskningsområde. I vår undersökning fann vi främst information om kol i jorden, vilket är en av många pusselbitar. Till exempel bör mindre intensiva skogsbruksmetoder, som flerskiktad skog minska förlusten av markbundet kol jämfört med mer intensiva metoder.
MONA: Vi hör många nämna biodiversitetskrisen, vad menas egentligen och hur kan vi sköta skog för att undvika den?
ADAM: Biodiversitetskrisen hänvisar delvis till det faktum att arter utrotas idag minst 100 gånger snabbare än innan människor kom in i bilden. Många arter hotas av mänsklig aktivitet, och detta blir ännu svårare att lösa i framtiden eftersom klimatförändringarnas effekter sker i kombination med människors ökande konsumtion. Vad gäller skogen finns det alternativ som vi vet är bra för biodiversiteten. Vi vet att gammelskog gynnar biodiversiteten, och vissa alternativ för produktiv skog är bättre än andra. Till exempel tyder vår undersökning på att man kan gynna skogens biodiversitet genom att skapa blandskogar, flerskiktad skog och förlänga omloppstider. Sådana produktionsskogar är idag underrepresenterade i det normala skogsbruket i Sverige.
MONA: Hundra gånger snabbare
ADAM: Hundra gånger
MONA: sen vi klev in, sådärja.
ADAM: Ja
MONA: Låt oss säga att jag avverkat en del och i min skog ligger det en massa grenar och toppar, så kallad grot. Ska jag då låta dem ligga för biodiversiteten eller ta ut dem och låta dem brännas som energi?
ADAM: Som forskare kan jag inte säga vad du bör göra. Det beror på vilka mål du har. Om du, liksom jag, bryr dig om att bevara biologisk mångfald, skulle jag lämna åtminstone groten från lövträden.
MONA: Så löv till kryp och klövvilt alltså?
ADAM: Ja absolut.
MONA: När vi ändå är inne på ämnet – hur maximerar jag min biomassaproduktion?
ADAM: Det är för svårt för mig att svara på. Det är komplicerat. Till exempel, att ta ut grot från skogen ger extra biomassa just vid det tillfället, men det är oklart vad det gör med beståndets produktivitet på lång sikt.
MONA: Om jag vill äta kakan och ha den kvar då? Både biomassaproduktion och biodiversitet, hur gör jag då?
ADAM: Till exempel, jämfört med rena granskogar kan blandskogar med gran och björk gynna biologisk mångfald. Vad gäller produktionen så kan sådana blandbestånd generera mer eller mindre ved än granbestånd beroende på förhållandena. Så vi har alltså alternativ för produktionsskog, åtminstone för vissa platser, där man kan förbättra beståndets biologiska mångfald med liten eller ingen kostnad alls för produktionen. Men på landskapsnivå blir det betydligt lättare hitta ”win wins” eftersom man kan arbeta på olika sätt på olika platser.
MONA: Har ni sett möjligheter till fler win-wins i artikeln?
ADAM: Jag tycker att blandskog verkar ge de bästa möjligheterna till win-wins på beståndsnivå och kanske flerskiktad skog också.
MONA: Och när det kommer till att införa alla dessa olika skötselstrategier så är det svårt att undvika konflikter mellan olika intressen. Men det ska vi prata mer om i nästa avsnitt.
Så vi får tacka dig Adam för att du förklarat det här för oss.
ADAM: Tack själv Mona.
MONA: Mer information och hur du kommer i kontakt med oss finns på slu.se/SPARC och då är det sparc med ett c. Hejdå.
ADAM: Hejdå
