Uppdrag: växtproduktion i balans med naturen

"Regnet är försenat. Vi skulle ha börjat plantera för några veckor sedan", säger hon.

När vi pratar över Zoom är det över 30℃ och väldigt soligt i Zimbabwe. I Uppsala är det -10℃ och massor av snö.

Chloe MacLaren är postdoktor vid institutionen för växtproduktionsekologi vid SLU, men är stationerad två år i Zimbabwe och Zambia bland savannens torra skogar och gräsmarker. Hon kommer ursprungligen från Nya Zeeland.

"Jag kommer att åka till Uppsala några gånger under de här två åren. Jag försöker dock minimera mitt koldioxidavtryck genom att inte flyga så ofta", säger hon.

Chloe arbetar i ett nätverk av forskningsförsök som etablerats på gårdar i södra Afrika, av det internationella majs- och veteforskningscentret CIMMYT. Teamet består av lokala och internationella forskare.

I Zimbabwe och Zambia odlar lantbrukarna mycket majs. De odlar också små mängder baljväxter och andra grödor, men vanligtvis separat från majsfälten.

Vi ställer tre frågor till Chloe MacLaren

Vad handlar ditt projekt om?

"Projektet handlar om att förstå de bästa alternativen för att odla en större variation av grödor, för småbrukarfamiljer i södra Afrika, beroende på deras situation och sammanhang. Vi vet att variation i odlingen generellt sett är något bra. Det leder till ökad produktivitet, effektivare resursanvändning, biologisk mångfald och fördelar för människors hälsa tack vare en mer varierad kost.

Trots de här fördelarna finns det risk att göra felaktiga val när det gäller diversifiering. Jordbrukare kan kombinera grödor på sätt som faktiskt minskar produktiviteten. Ibland passar inte de nya kombinationerna lantbrukarnas situation med tanke på de maskiner, redskap och resurser som de har tillgång till.

De specifika typerna av diversifiering jag studerar just nu handlar om integration av baljväxter i de typiska majsbaserade odlingssystemen. Det handlar om rotation av grödor i växtföljder eller olika typer av samodling för att öka markens bördighet utan att göra avkall på majsens produktivitet.

Lantbrukarna som sköter de här försöken får möjlighet att prova något nytt utan att förlora något, eftersom de kompenseras för sin tid och får de insatser de behöver.

Jag anser att mångfald i odlingen är utgångspunkten för att lantbrukare ska kunna arbeta i balans med naturen istället för emot den."

Vad har du för bakgrund?

"Jag studerade ekologi i Nya Zeeland, Tyskland och Ecuador, med ett speciellt intresse för bevarandet av biologisk mångfald i odlingslandskap. Jag är mycket bekymrad över klimatförändringarna och bestämde mig för att doktorera inom jordbruksvetenskapen, eftersom jordbruket bidrar så mycket till växthusgasutsläppen.

Jag skrev min doktorsavhandling inom hållbar ogräshantering i Storbritannien och Sydafrika, med fokus på sydafrikanska jordbrukssystem. Efter det gjorde jag en postdok, i Storbritannien och Kenya, då jag undersökte variationen av grödor via enkätfrågor till lantbrukare, experiment med blandodlingar och analys av så kallade långliggande försök."

Vad gör du när du inte forskar?

"På semestern är jag en stor fan av vandring. Beroende på var i världen jag befinner mig har jag också några andra hobbys, till exempel klättring, vindsurfing och mountainbiking. Hemma spelar jag lite gitarr och ägnar mig ibland åt att sticka."