Verktyg kan upptäcka hotande skadeinsekt bland björkar

Kopparpraktbaggen (Agrilus anxius) har ännu inte hittats i Europa. Den är dock en utbredd skadegörare i Nordamerika där den orsakar allvarliga skador på försvagade eller skadade björkträd i både stadslandskap, det norra barrskogsområdet och tempererade skogar, och det får ekonomiska och ekologiska konsekvenser.

Tester i fält i Kanada

Under en studieresa i Kanada i höstas testade doktoranden Sezer Olivia Kaya tillsammans med sina handledare Michelle Cleary och Donnie Lee Peterson, knutna till institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU, Alnarp, och Trees For Me, tillsammans med forskaren Tod Ramsfield vid the Canadian Forest Service i Alberta, Kanada, teknik som snabbt kan ge testresultat av kopparpraktbaggen redan i fält.

Vedlevande skalbaggar, som kopparpraktbaggen, kan vara svåra att upptäcka eftersom de livnär sig på kärlvävnaden hos sina värdväxter och spenderar större delen av sina liv gömda inne i träden. I en ny studie, delvis baserad på fältarbetet i Kanada, har forskarna utvecklat ett nytt användningsområde för de molekylärbiologiska metoderna kvantitativ polymeraskedjereaktion (qPCR) och loop-mediated isothermal amplification (LAMP) för att upptäcka kopparpraktbaggen. De har också undersökt hur specifika och känsliga verktygen är för användning i europeiska skogar. 

Resultaten visar att både larver och miljö-DNA från frass (insektsbajs) lätt kan upptäckas, även i små mängder, och att båda verktygen kan användas för att upptäcka skadegöraren. LAMP-metoden är optimal när snabba resultat behövs för att kunna fatta snabba beslut om skötseln vid misstankar om ny spridning av insekten.

– LAMP-metoden möjliggör en snabb upptäckt i fält, eftersom det kan ta mindre än 40 minuter från DNA-provtagning till resultat. qPCR-metoden tar mycket längre tid eftersom provet måste samlas in i fält och transporteras till laboratoriet. Därefter krävs flera timmars/dagars laboratoriearbete för att få fram det slutgiltiga resultatet, säger Donnie Lee Peterson.

Förebyggande arbete viktigt

Doktoranden Sezer Olivia Kaya bedömde också vårtbjörkens känslighet för kopparpraktbaggen i två proveniensförsök med björk i British Columbia, Kanada, i samarbete med trädförädlingsexperter där. Arbetet gjordes för att försöka klargöra den påverkan insekten skulle kunna ha på europeisk björk, och hur Sverige och andra europeiska länder kan förhindra introduktionen av skadedjuret.

– Baserat på observationer av europeisk björk planterad i Nordamerika kan vi förvänta oss nästan 100 % dödlighet av europeisk björk om kopparpraktbaggen introduceras i Sverige. Därför måste vi vara proaktiva när det gäller att försöka förhindra dess etablering, säger Sezer Olivia Kaya.

Tidig missfärgning av lövverket, försämrade grenar och trädkronor samt svullnad av barken på grenar och trädstammar är tecken på angrepp av kopparpraktbaggen. I Kanada har insekten orsakat en kraftig tillbakagång av den inhemska björken, särskilt under år av torka vilket verkar trigga attacker från insekten.

Om kopparpraktbaggen introduceras i Europa kan den orsaka allvarliga skador i europeiska björskogar, särskilt på vårtbjörk (Betula pendula) och glasbjörk (Betula pubescens), eftersom dessa arter är mer mottagliga för kopparpraktbaggen då de saknar en evolutionär historik av kontakt med skadedjuret vilket gör att de inte har utvecklat något naturligt försvar mot insekten.

– Vi kan förvänta oss att förödelsen kommer bli lika stor på vår europeiska björk om kopparpraktbaggen introduceras som den som har påverkat den nordamerikanska asken (Fraxinus spp.) efter introduktionen av smaragdpraktbaggen - en annan exotisk vedlevande insekt vars livscykel och ekologi är väldigt lik kopparpraktbaggens, säger Michelle Cleary.

Samarbeten över gränser behövs

I en ny publikation i tidskriften Environmental DNA framhåller forskarna och deras internationella medförfattare att verktyg som kan upptäcka skadedjur tidigt spelar en avgörande roll för att minska de ekonomiska och ekologiska effekterna av skadedjursinvasioner genom att förhindra insekternas introduktion och etablering. Forskarna menar att det kommer göra stor skillnad att ha tillgång till detta nya verktyg för att kunna undersöka misstänkt material som kommer in i hamnar eller för att hitta eventuella nya utbrott som kan ha etablerats i naturen.

Michelle Cleary har bidragit till ytterligare forskning som visar att kostnaderna för invasiva arter i Norden verkar vara gravt underskattade och att det finns tydliga kunskapsluckor samt brister i riktlinjer och regelverk i hanteringen av arterna.

– Lärdomar från tidigare etableringar av invasiva arter är att tidpunkten för identifieringen av det nya hotet är avgörande. Det här nya verktyget är inte bara viktigt för myndigheter i Sverige utan även runt om i Europa. Eftersom skadeinsekter inte bryr sig om nationella gränser är det viktigt att samarbeta i det internationella växtskyddssamfundet för att hjälpas åt att skydda våra skogsresurser inför framtiden, poängterar Michelle Cleary.