Större mjölkföretag tjänar totalt sett mer pengar än de mindre i Sverige. Men ute i Europa finns lönsamma mjölkgårdar i alla storlekar. Vad händer när vi börjar analysera lönsamheten? Är det nödvändigt att växa för att öka lönsamheten? För att bedriva en lönsam liten mjölkbesättning bör fokus ligga på hög mjölkavkastning och effektiva arbetsmetoder.
Under förra årets Mjölkveckan som arrangerades av SLU försökte Susanne Bååth Jacobsson från Växa Sverige och Sebastian Remvig från SLU Kompetenscentrum Företagsledning svara på den frågan. Nu presenterar de en sammanfattning av sitt arbete och vad som ligger bakom siffrorna.
Vi kan börja med att konstatera att större mjölkföretag faktiskt tjänar mer pengar än de mindre i Sverige, se tabell 1. Datan i tabell 1 kommer från Jordbruksekonomisk undersökning, som samlar in ett statistiskt urval av svenska lantbruk varje år som baseras på boksluten i företagen. Som ses på rad 3 tjänar de större företagen i genomsnitt 80 000 kronor mer per familjemedlem som arbetar i företaget.
Tabell 1. Klassificering av mjölkgårdar efter storlek, källa Jordbruksekonomisk undersökning 2020.
Men ett genomsnitt kan inte berätta om de enskilda gårdarna och hur lönsamheten ser ut där. Data från gårdarna som ingår i European Dairy Farmers visar att lönsamma mjölkföretag finns i alla storlekar, se figur 1:s gröna fält. Underlaget visar att det inte finns något tydligt samband mellan storlek och lönsamhet. Däremot kan man se att riktigt olönsamma gårdarna är väldigt ovanliga bland de större företagen, se figur 1:s orangea fält.
Detta kan bero på att vid större storlekar blir den ekonomiska insatsen större och möjligheten att kompensera med en annan inkomstkälla försvinner. Med denna kunskap med oss kan vi börja titta närmare på vad som skiljer de större och de mindre företagens bokföring för att se vilka aspekter ett mindre företag behöver hålla koll på för att lyckas med lönsamheten.
Figur 1. Lönsamheten hos mjölkgårdar i olika storlekar. Källa: European dairy farmers.
Den största skillnaden hittar vi direkt på första raden i tabell 2. I de större företagen är mjölkintäkten per ko och år, 30 % högre än i de allra minsta. Om vi antar att mjölkpriset är ganska lika för de olika gårdsstorlekarna betyder det att de större gårdarna har fått upp mjölkavkastningen betydligt högre i genomsnitt än de mindre. Det leder sannolikt till att kostnader, som exempelvis foder, också ökar. Rad 4 i tabellen visar också att insatskostnaderna är högre i de större besättningarna och det kan mycket väl vara en effekt av att produktionen är högre. Som helhet verkar det dock vara lönsamt att öka mjölkavkastningen vilket syns på de större gårdarnas bruttovinst, se rad 5.
En annan kostnadspost som sticker ut är kapitalkostnaderna, dvs. arrenden, avskrivningar och räntor (rad 8) som är högre i de större företagen. Den största delen av dessa kostnader är avskrivningar och detta skulle kunna tyda på att de större företagen använder moderna maskiner och inredningar. Även detta bör ha en effekt på mjölkavkastningen då modern utrustning bör ge en bättre miljö för korna.
Tabell 2. Intäkter och kostnader per mjölkko i olika företag efter storlek. Källa: Jordbruksekonomisk undersökning 2020
Det är något förvånande att de mindre företagen har högre vinst per ko (rad 11) än de större när de större företagen hade en större vinst totalt. Vi kan alltså inte bara förklara resultatet med hur företagen lyckas med varje ko utan vi behöver också titta på arbetseffektiviteten, se tabell 3. Rad 2 i tabell 3 visar tydligt att de större företagen är betydligt mer effektiva med sin arbetstid eftersom de klarar av att sköta mer än dubbelt så många kor per person i de största företagen jämfört med i de minsta. Även här kan den högre kapitalkostnaden bland de stora besättningarna vara en del av förklaringen. Genom att investera mer i maskiner och inredning får företaget en produktion som kan ta hand om fler djur per person.
Tabell 3. Vinst i mjölkföretagen i relation till arbetsinsats. Källa Jordbruksekonomisk undersökning 2020.
Sammanfattningsvis kan konstateras att de större gårdarna i genomsnitt har större vinst än de små, men att det sannolikt inte beror på brist på möjligheten att ha lönsamhet på den mindre gården utan snarare att de större gårdarna inte överlever om de är olönsamma. Nycklar till att ha en lönsam produktion verkar ligga i att ha en hög mjölkavkastning per ko och att ha hög arbetseffektivitet.
Skrivet av Susanne Bååth Jacobsson och Sebastian Remvig