Fröbanker i jorden skyddar inte floran från klimatförändringar

Vi vet att frön är ett sätt för växter att sprida nästa generation till nya platser. Många växter bildar också frön som kan lagras i jorden och kan på så sätt ”resa i tiden”. Förmågan att bilda en sådan fröbank är ett sätt för växtpopulationer att överleva tillfälliga förändringar i miljön, eller att hänga kvar på ett ställe trots att omständigheterna har blivit sämre.

I en studie som nu publiceras i tidskriften Journal of Ecology undersökte forskarna hur förmågan att bygga upp en fröbank skulle kunna hjälpa växter att klara sig när klimatet blir varmare. De utgick från nästan 50 äldre studier med information om både de arter som fanns som frön i jorden och de som fanns i vegetationen ovan jord. Sammanlagt täcker studien fler än 2500 platser spridda över nio europeiska länder. Eftersom medeltemperaturen i Europa redan har ökat med nästan en grad förväntade sig forskarna att de frön som lagrats i jorden skulle spegla historiska, svalare tider.

– Vi var förvånade när vi såg att fröbanken i huvudsak bestod av arter som trivs bättre i varmare klimat, jämfört med arterna i vegetationen, säger Alistair Auffret, docent i ekologi på SLU, som har lett studien.

Studien visar alltså att strategin att lagra frön i jorden är vanligare bland arter som har en varmare, mer sydlig utbredning i Europa. Det betyder att fröbanker inte kommer att kunna hjälpa vissa arter att hänga kvar och på så sätt bromsa förändringar i floran. Tvärtom finns det redan frön i jorden från arter som är anpassade till högre temperaturer, vilket inte nödvändigtvis är en bra sak för den biologiska mångfalden.

– De ”värmegynnade” arter som finns i fröbanker är inte där på grund av uppvärmningen, säger Alistair Auffret. Istället handlar det mest om generalister och växter som brukar kallas för ogräs eller ruderatväxter. Detta kan bidra till att växtsamhällen blir allt enformigare över tid.

Resultaten är också dåliga nyheter för arter som inte trivs i högre temperaturer.

– Vi visste sedan tidigare att arter med nordligare utbredning kan hotas av klimatförändringar och nu ser vi att de också saknar denna viktiga strategi för att kunna stanna kvar när uppvärmningen fortsätter, säger Alistair Auffret.

Kontaktperson

Alistair Auffret, universitetslektor
Institutionen för ekologi, enheten för landskapsekologi
Sveriges lantbruksuniversitet
alistair.auffret@slu.se, 018-67 23 43
https://www.slu.se/cv/alistair-auffret/

Artikeln

Auffret, A. G., Vangansbeke, P., De Frenne, P., Auestad, I., Basto, S., Grandin, U., Jacquemyn, H., Jakobsson, A., Kalamees, R., Koch, M. A., Marrs, R., Marteinsdóttir, B., Wagner, M., Bekker, R. M., Bruun, H. H., Decocq, G., Hermy, M., Jankowska-Błaszczuk, M., Milberg, P. … Plue, J. (2023). More warm-adapted species in soil seed banks than in herb layer plant communities across Europe. Journal of Ecology, 00, 1–12. https://doi.org/10.1111/1365-2745.14074

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

Groddplanta. Vissa växter har frön som kan överleva flera decennier i jorden innan det blir dags att gro och etablera sig. Att både producera frön som kan gro så fort förhållandena blir lämpliga för etablering och frön som vilar i jorden är ett sätt för växter att sprida sina risker i heterogena miljöer. Foto: Jan Plue.

Kattfot (Antennaria dioica) är en växt med en nordlig utbredning i Europa vars frön inte kan lagras i jorden. Foto: Alistair Auffret

Det är inte bara ruderatväxter som bildar fröbanker. Jordviva (Primula vulgaris) är en art som har en stor utbredning i Europas skogar, men den är inte anpassad till Sveriges kalla vintrar. Arten har tidigare vuxit vilt i Skåne men bedöms nu vara utdöd på grund av insamling till trädgårdar och herbarier. Nu förekommer den endast tillfälligt i Sverige. Foto: Alistair Auffret