På vintern äter talgoxarna mest bär och frön – de är ju också en vanlig gäst vid våra fågelbord där de gladeligen sätter i sig båda matrester, jordnötter och solrosfrön. På sommaren äter talgoxarna framförallt insekter, gärna deras näringsrika larver. Talgoxen är en intressant kandidat för biologisk bekämpning eftersom den kan hjälpa oss genom att äta upp skadeinsekter.
Forskarna fångade in vilda talgoxar i Lund och från ett skogsområde på landsbygden. Inomhus på labb tränade Diana Rubene, forskare på SLU, fåglarna. Talgoxarna fick lära sig att hitta små bitar av mjölmaskar med hjälp av antingen färg, doft eller en kombination av både färg och doft. När de hade klarat ett test fick de försöka med en annan signal.
Diana Rubene.
– Jag är riktigt imponerad av hur snabba och klyftiga dessa små fåglar är, jag hade väntat mig att det skulle vara betydligt svårare att lära dem dofter framförallt, säger Diana Rubene.
Försöket visade att talgoxar kan lära sig hitta mat med hjälp av dofter och färger lika fort. Färg och doft tillsammans gav inte snabbare respons, något som är känt hos insekter. Det fanns inte heller några skillnader i inlärningsförmågan mellan hanar och honor eller mellan stadsfåglar och skogsfåglar.
De fåglar som hade fått lära sig en kombination av färg och doft fick göra ytterligare ett test. Där fick de välja mellan färg plus doft, bara färg och bara doft i samma försök. Det var då det visade sig att stadsfåglar prioriterade luktsinne och skogsfåglarna synen.
– Vi visar i våra studier att det inte är någon skillnad på hur snabbt talgoxar kan lära sig dofter och färger men att individer inom samma art kan använda sina sinnen på olika sätt. Det är en hittills outforskad aspekt av fåglars sinnesekologi.
En orsak till att de studerar fåglarnas strategier för att leta mat är att det kan ha betydelse för om de kan bidra till biologisk bekämpning. Men det behövs betydligt mer forskning, både i labb och ute i fält för att förstå hur fåglar använder sina sinnen i olika sammanhang.
I försöken användes dofter som utsöndras av växter, bland annat dofter som växten utsöndrar när den har skadats till exempel av en växtätande insekt – mat från talgoxens synvinkel. Men talgoxarna lärde sig inte att leta mat bättre med hjälp av dessa dofter än andra mer neutrala växtdofter.
I studien ingick 35 talgoxar och 13 av dessa tränades och testades med en kombination av doft och färg.
– Det är ganska tidskrävande att träna fåglar. Därför kunde vi inte genomföra studien på en större grupp. Men det är uppenbart att de är individer med sina egna tillvägagångssätt, så det är säkert många fler faktorer inblandade i detta än vad vi har tittat på hittills.
En sak som Diana Rubene lärde sig av försöker är att några fåglar hade väldigt konservativa matvanor.
– Först kunde jag inte förstå varför träningen inte fungerade för vissa fåglar – de var avslappnade och flög runt i arenan men vägrade äta mjölmask, så det blev inga ”inlärningspoäng”. Sedan bytte jag ut belöningen till solrosfrön och såg omedelbara framsteg. Skogsfåglar verkade mer skeptiska än stadsfåglar, även mot jordnötter som de fick i maten men konsekvent slängde ner på golvet.
Försöken har gjorts tillsammans med Anders Brodin, professor i teoretisk populationsekologi och evolution på universitetet i Lund. Han är en av Sveriges främsta experter på just talgoxar.
Läs mer
Birds differentially prioritize visual and olfactory foraging cues depending on habitat of origin and sex, Royal Society Open Science, Diana Rubene, Matthew Low and Anders Brodin
Great Tits Learn Odors and Colors Equally Well, and Show No Predisposition for Herbivore-Induced Plant Volatiles, Frontiers in Ecology and Evolution, Diana Rubene, Utku Urhan, Velemir Ninkovic and Anders Brodin,
