Forskare, rådgivare, myndigheter och representanter från näringen diskuterade framtidens mjölkproduktion i Stockholm den 15 mars. Målet var att fånga upp intressenters och myndigheters syn på framtida lösningar för mjölkproduktion och mejeri. Både miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter av hållbarhet diskuterades.
Sveriges mjölksektor har mellan 1990–2020 genomgått en dramatisk strukturomvandling. Under de senaste 30 åren har nio av tio mjölkbönder slutat och gårdarna blir färre men större. Varje ko producerar mer mjölk än tidigare, men den nationella produktionen har minskat med 20 %. Vart är vi på väg? Det diskuterades på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, den 15 mars.
– Vi bollade olika framtidsbilder och vägen dit med nationell produktion i fokus. Vi gjorde också tillbakablickar på de senaste 30 årens utveckling, berättar Magnus Ljung, SLU, som var dagens moderator.
Positiva mervärden och hållbarhetsaspekter diskuterades
Workshopen arrangerades av forskningsprogrammet Hållbar produktion och konsumtion av mjölk (som koordineras av SLU Future Food) i nära samarbete med forskningsplattformen SustAinimal.
– Vi hade spännande gruppdiskussioner om vad det är som har bidragit till att vi är där vi är idag och hur det blev som det blev. Deltagarna tog också fram en lista på positiva mervärden i svensk mjölkproduktion. Sedan hade vi en fördjupande analys om vad deltagarna ansåg vara prioriterade hållbarhetsaspekter och mervärden, berättar Mikaela Lindberg, en av SLU-forskarna i programmet.
Beredskapsperspektivet är starkt
– Under dagen blev det tydligt att beredskapsperspektivet berör väldigt starkt. Det är en aktuell fråga som engagerar allmänheten och organisationer på olika nivåer och som kopplar till vikten av ökad livsmedelsproduktion i Sverige och mjölkproduktionens roll i detta. Att en levande landsbygd är viktigt blev också tydligt under dagen, säger Pernilla Tidåker, en annan SLU-forskare som deltar i forskningsprogrammet.
– Andra nyttor med mjölken, som också betonades av flera grupper är kornas roll som livsmedelsproducent, att kon kan producera mat på föda som vi människor inte kan äta och hur mjölkgårdar kan bidra till biologisk mångfald och bördiga jordar. Hur kan detta tas tillvara på ett bättre sätt.
Viktigt att vara nyfiken på nya idéer
Dagen avslutades med några ord från Sigrid Agenäs, centrumledare för SustAinimal.
– Vi har en hemläxa som sektor. Hur vill vi att mjölkproduktionen ska se ut? Om vi inte själva vet är det svårt att komma dit. Det är viktigt att lantbrukare och supportfunktioner som företag, forskare och veterinärer är nyfikna på varandras idéer.
Nu kommer Mikaela Lindberg och Pernilla Tidåker, tillsammans med andra forskare i programmet, att skriva en rapport om indikatorer och framtidsbilder för svensk mjölk. Målet är att belysa skillnader, svårigheter och eventuella konsekvenser utifrån intressenters och myndigheters resonemang kring framtida hållbarhet, produktion och konsumtion.
Genom en bättre förståelse för hur tidigare beslut påverkat mjölknäringen kan framtida beslutsfattare, organisationer och myndigheter se skillnader utifrån ett framtidsperspektiv, och på så sätt underlätta för framtida dialoger om olika vägar till en mer hållbar produktion och konsumtion.
