Snabbväxande lövträd samlade skogssektorn

En ökad användning av lövträd i skogsbruket kan enligt många bidra till större biologisk mångfald och en mer hållbar markanvändning, vilket även kan göra skogen mer anpassad för klimatförändringar. Intressenter från hela landet, från mindre till större skogsägare, skogsbolag och skogsmyndigheter samt doktorander och forskare från akademin presenterade och diskuterade pågående utvecklingssatsningar och aktuell forskning relaterad till snabbväxande lövträd när de samlades i Blekinge.

Lokala lövträd ger globala kläder

Under inledningen på Södras massabruk i Mörrum fick deltagarna veta mer om produktionen av dissolvingmassa från lövträd och storsatsningen på produktionsprocessen OnceMore®. Processen ger en massa kombinerad av cellulosa från återvunna bomullsfibrer och cellulosa från trä vilket sedan används till klädindustrins textilmaterial. I nuläget kommer hälften av textilmassan i processen från björk, och resten från bok och asp, men önskemålet är att använda mer och kanske enbart björk i lövmassaproduktionen. 

– Södra vill öka produktionen av dissolvingmassa till textilier och bristen på råmaterial är den största utmaningen i nuläget, framhöll Anders Ekstrand, lövskogsexpert på Södra och styrelseledamot i den Nationella kommissionen för snabbväxande lövträd. Han lyfte även att råvarubristen medför att importen av björk, främst från Baltikum, är stor idag och att priset på den importerade björken är 40 % högre jämfört med inhemsk björk.

Även efterfrågan på björkplantor är större än tillgången i dagsläget, påpekade Anders Ekstrand, vilket påverkar skogsägares möjlighet till ökad användning av björk. Ett incitament som kan bidra till mer användning av björk i skogsbruket är priset, men bristen på sågverk för björk gör att skogsägaren får nöja sig med lägre priser, eftersom massaveden ger mindre betalt än timmer. Pandemin till följd av Covid-19 och kriget i Ukraina beskrevs som några av orsakerna till den rådande globala råvarubristen och till att det idag finns en stor efterfrågan på björk till såväl brännved som massaved, vilket även detta medför att mindre björk går till sågverk med högre priser.

Anneli Adler är ordförande i den Nationella kommissionen för snabbväxande lövträd och framhöll att lövträdsproduktionen i Sverige har potential sett ur ett globalt perspektiv.

– Genom att producera cellulosa till textilmaterial i Sverige och mer lokalt, kan mark frigöras från bomulls- till matproduktion i andra länder, förklarade Anneli Adler.

Regler och skötsel

Under konferensens exkursion besökte deltagarna bestånd med förädlad hybridasp, björk och poppel. Bland de medverkande skogsägarna med mindre mark efterfrågades bättre riktlinjer för hur björken ska skötas. En kommentar från skogsägarhållet var att dagens attityd gentemot björk i skogsbruket är helt ny och kräver nya förhållningssätt, då många tidigare har fått lära sig att björken är något som bör röjas bort.

Per Hazell, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen, presenterade de senaste riktlinjerna för snabbväxande lövträd och hur anläggning och föryngring av snabbväxande lövskog ska skötas enligt skogsvårdslagen och miljöbalken. Även senaste nytt kring skogscertifieringen och i vilken utsträckning främmande trädslag får användas presenterades.

Framtidens forskare i fokus

– Hur ska vi kunna sköta våra snabbväxande skogar när vi har så lite vetenskapligt baserad kunskap? Den frågan ställde Jaime Luna under presentationen av sitt forskningsprojekt, där han ska undersöka om och hur snabbväxande lövträd kan bidra till ökad biologisk mångfald i skogen.

Han är en av de doktorander som tillhör Trees For Me, det nya nationella kompetenscentrum som har fokus på snabbväxande lövträd för hållbart skogsbruk, material och energi i Sverige.

Andra exempel på doktorander som presenterade för de medverkande intressenterna från skogssektorn är Caroline Rapp, som i sitt forskningsprojekt inom Trees For Me kommer att undersöka i vilken utsträckning privata skogsägare är villiga att öka användningen av snabbväxande lövträd och andra lövträd, och vilka faktorer som påverkar sådana beslut.  Ola Dosumus forskningsprojekt fokuserar på att utveckla ståndortsindex och gallringsmallar för planterad björk i Sverige och förhoppningen är att denna kunskap ska öka skogssektorns kompetens gällande skötsel av björkplanteringar.