Nyhet

Analyserar och samlar kunskap om giftiga algblomningar

Publicerad: 13 april 2023
Två tjejer i ett labb tittar på ett vattenprov med alger. Foto.

Vi kan förvänta oss att giftiga algblomningar blir vanligare allt eftersom klimatet förändras. Att lära sig mer om vilka gifter algerna producerar och under vilka omständigheter blir därför allt viktigare. Därför startar vi nu ett centrum för analys och insamling av kunskap med fokus på giftiga alger.

Kunskapscentrat är ett samarbetsprojekt mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) och Livsmedelsverket med målet att samla insikter om giftiga algblomningar. Vi fokuserar på frågorna när och var gifterna produceras och vilka sorters gift som produceras av vilka arter. Kunskapscentrat kommer även utveckla effektiva rutiner för provtagning och analysmetoder för gifterna med målsättningen att undersöka möjligheten att inkludera algtoxinanalyser i reguljär miljöövervakning.

Så skapas ny bredd och nytt djup

Genom att storskaligt samla prover från många olika vattenmiljöer finns förväntningar om att hitta generella processer som gäller för många olika typer av blomningar. Det finns, i nuläget, ingen nationell resurs för analys av giftiga alger i Sverige. Kunskapsbristen beror även på att de studier som har genomförts hittills har främst utgått från enskilda vattenmiljöer.

- Med kunskapscentrat hoppas vi att för första gången kunna pussla ihop många olika faktorer för att förstå vad som händer i våra ekosystem, berättar Malin Olofsson. I framtiden vill vi dessutom finnas som resurs för miljöövervakningen och även för andra forskargrupper.

Malin, som är forskare på institutionen för vatten och miljö, kommer tillsammans med Elin Dahlgren vid institutionen för akvatiska resurser att leda arbetet vid kunskapscentrat. Ytterligare tre SLU-anknutna forskare med kompletterande kompetenser deltar i projektet (Stefan Bertilsson, Stina Drakare och Karin Wiberg). Genom att samla olika organisationer är det möjligt att täcka in fler perspektiv och olika typer av analyser och tillämpningsområden. Aida Zuberovic Muratovic (Livsmedelsverket) bidrar med erfarenhet kring komplexa giftanalyser och Bengt Karlson med kollegor på SMHI står för expertkunskap om skadliga alger samt insamling av prover från SMHI:s omfattande miljöövervakning i Östersjön. SMHI är nationell datavärd för marina miljöövervakningsdata. Data gällande förekomst av alggifter kommer att läggas till i den nationella databasen. Dessutom är SMHI samarbetspartner i ett stort forskningsprojekt som handlar om att hitta varningssignaler för skadliga algblomningar med fokus på användning av havsvatten som dricksvatten på Gotland. Detta projekt (ALGOTL, styrt av Stockholms universitet) kommer bidra till insamling av prover för nya studier inom ramen för kunskapcentrat.

Klimatförändringar och övergödning

Tidigare studier indikerar att effekter av pågående klimatförändringar kommer leda till en ökad frekvens av blomningar. Detta gäller särskilt i kombination med kvardröjande effekter från övergödning eftersom vissa arter både stimuleras av övergödning och uppvärmning. Detta blir extra tydligt i Östersjön där kvarhängande effekter av övergödning fortfarande är påtaglig.

- Det finns en risk att dessa två faktorer kommer påverka både förekomst och spridning så att blomningarna blir vanligare och att algerna producerar mer gift, säger Malin. Därför känns det här särskilt relevant nu och vi hoppas vara igång på riktigt redan till sommaren.

Giftiga algblomningar och cyanobakterier

Kunskapscentrat kommer ha fokus på algblomningar i Östersjön men innefattar även Västerhavet. I Östersjön är det främst sommarens blomningar som skapar problem och dessa orsakas av en grupp organismer som kallas cyanobakterier. Som det framgår av namnet så är denna organismgrupp inte alger utan bakterier, men grupperas ändå oftast under det bredare begreppet algblomningar. Cyanobakterierna kan bilda mycket täta formationer som skapar problem, så som minskat ljus till djur och växter under och det går åt syre när de ska brytas ner som kan öka på utbredning av syrefria bottnar. Flera av dom producerar dessutom kemiska föreningar som har giftiga egenskaper (toxiner) med delvis okända effekter på sin omgivning.

Tidsram för verksamheten

Kunskapscentrat kommer starta under våren och med förhoppningen att påbörja provtagning redan under sommaren. Verksamheten är EU-finansierad genom Jordbruksverket under de tre kommande åren. Därmed kommer förhoppningsvis kunskapscentrat lägga en grund för fortsatt miljöövervakning av giftiga algblomningar i svenska vatten.

Projektet är EU-finansierat genom utlysningen Stöd för upprättandet av Havsmiljödirektivet, utlyst av Jordbruksverket.