Nyhet

Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor

Publicerad: 11 april 2023
Skalbagge på barrträdsplanta.

Snytbaggar orsakar skogsbruket stora skador genom att äta av barken på barrträdsplantor. En studie från SLU har undersökt om fällfångst av snytbaggar kan förutsäga risken för kommande skador. Studien visar emellertid inget samband mellan antal fångade snytbaggar och plantskador på olika hyggen. Detta beror troligtvis på det faktum att snytbaggarna i hög utsträckning äter annat än plantor.

Det har länge funnits förhoppningar om att man ska kunna förutsäga risken för skador genom att i början av sommaren fånga snytbaggar i markfällor på färska hyggen och därigenom få ett relativt mått på den lokala snytbaggepopulationens storlek.

Det är till och med så att både en skoglig myndighet och företag i Storbritannien förordar fällfångst som ett verktyg för att förutsäga skaderisken på enskilda hyggen, säger Göran Nordlander, institutionen för ekologi, SLU.

Ny studie

Trots den tilltro som tycks finnas för fällfångst, så ger publicerade studier nästan inget stöd för att det skulle finnas ett användbart samband antal fångade snytbaggar och skador.

Därför  ville vi ingående undersöka sambandet mellan antalet snytbaggar som fångas i markfällor tidigt på säsongen och kommande skador under säsongen, säger Göran Nordlander.

Studien upprepades under två år på tio hyggen i Dalarna och Gästrikland. På varje hygge etablerades fyra undersökningsytor där antalet snytbaggar och plantskador registrerades (totalt 40 ytor). Forskarna tog också med ett stort antal andra faktorer som karaktäriserade de olika hyggena och ytorna i analysen.

Inget samband fångst – skador

Resultaten visar inget samband mellan antalet fångade snytbaggar i början av säsongen och de skador på plantor som snytbaggar åstadkom under hela säsongen. Avsaknaden av ett sådant samband är särskilt anmärkningsvärd på de färska hyggena det första året, där enbart föräldragenerationen av snytbaggar fanns närvarande.

Vi anser att bristen på samband mellan antalet snytbaggar och skador på plantor beror på att snytbaggar till största delen äter annat än plantor (bland annat bark på rötter och grenar av vuxna träd) och att tillgången på annan föda varierar stort mellan platser, säger Göran Nordlander.

Slutsats

Det är osannolikt att data från fällfångst av snytbaggar kan användas för användbara uppskattningar av risken för skador av snytbagge på enskilda hyggen. Däremot ger fällorna ett relativt mått på populationsstorlek som kan vara användbart i samband med olika vetenskapliga undersökningar.

Vetenskaplig artikel

Nordlander, G., Björklund, N., Hellqvist, C., Nordenhem, H., Liziniewicz, M. & Hjelm, K. 2023. Trap catch data are poor predictors of damage caused by pine weevil (Hylobius abietis) to conifer seedlings. Forest Ecology and Management 537: 120968. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2023.120968

Fakta:

Skador från snytbaggar

Vid plantering efter skogsavverkning behöver gran- och tallplantor ofta skyddas från snytbaggarnas dödliga gnag. I många andra länder behandlar man fortfarande plantorna med insektsgift men i Sverige har man i stort sett helt övergått till giftfria metoder. Vanligtvis förser plantskolan plantorna med en skyddande beläggning på stammen. I områden med lägre risk för skador kan man använda obehandlade plantor och förlitar sig då på markberedningens skyddande effekt. För att uppnå en ännu mer kostnadseffektiv anpassning av motåtgärderna skulle det behövas verktyg för att lokalt kunna förutsäga risken för snytbaggeskador.


Kontaktinformation

Göran Nordlander, professor
Institutionen för ekologi, SLU
goran.nordlander@slu.se, 018-672365, 0730-204268