– Vi förlorar 8-40 % av den globala växtproduktionen varje år på grund av växtsjukdomar och skadedjur. Klimatförändringen med ökande temperatur, förändrade nederbördsmönster och mera extremväder gör att förlusterna kan bli ännu större. Därför blir alla insatser för att skydda våra grödor från skadegörare viktigare, säger Björn Andersson, SLU:s fältpatolog med växtsjukdomar i lantbruket som specialitet.
Men samtidigt som det finns ett stort behov av växtskydd är det också viktigt att minimera mängden kemiska bekämpningsmedel och hitta andra sätt att främja en god växthälsa. EU:s Jord till bord-strategi slår fast att kemiska bekämpningsmedel ska minskas med 50 % och att minst 25 % av jordbruksmarken ska odlas ekologiskt år 2030. För att det här ska bli verklighet behöver vi göra stora satsningar på forskning om nya odlingssystem, jordbruksteknik och life science och det krävs stora gemensamma ansträngningar från forskare, lantbrukare, myndigheter och industri.
SLU uppmärksammar och diskuterar växthälsa
Vi lever i tider av geopolitiska förändringar och i ett föränderligt klimat. Kan vi minska användningen av kemiska bekämpningsmedel utan att riskera livsmedelsförsörjningen? SLU lyfter frågor om växtskydd och växthälsa vid två tillfällen under maj:
Den 12 maj bjuder SLU och Jordbruksverket in till ett webbinarium på svenska om växthälsa i jordbruk, skogsbruk och trädgård: Svensk växthälsa - en förutsättning för ökad produktion
– Forskare inom de olika områdena kommer berätta hur vi ligger till idag och om växthälsan håller för en ökad produktion i Sverige. Allt deltagande sker digitalt och vi välkomnar beslutsfattare och andra som behöver aktuell information i området till webbinariet, säger Katja Fedrowitz, koordinator för SLU Nätverk växthälsa och arrangör för webbinariet.
Den 24-25 maj samlas växtskyddsforskare, experter och andra intressenter från hela Europa i på SLU:s campus i Uppsala och diskuterar strategier för att uppnå ett robust, resurseffektivt och miljövänligt växtskyddssystem med minimal användning av kemiska bekämpningsmedel. I samband med det anordnas konferensen Crop protection futures in agriculture på eftermiddagen den 24 maj. Konferensen välkomnar alla som är intresserade av frågorna. Det finns även möjlighet att delta digitalt.
– EU:s ambitiösa planer för att minska kemiska bekämpningsmedel innebär stora utmaningar men det öppnar också spännande möjligheter för en produktiv, konkurrenskraftig och framför allt hållbar livsmedelsproduktion – och det är det vi ska diskutera, säger Riccardo Bommarco, professor i lantbruksentomologi vid SLU, som är initiativtagare till konferensen.
I samband med konferensen anordnas även två sido-evenemang: På förmiddagen 24 maj erbjuds nätverkande och på förmiddagen den 25 maj hålls en exkursion till växtodlingsförsöken vid Lövsta och till Linnés Hammarby.
För den som arbetar med växtförädling och resistens bjuder SLU också in till en workshop om växthälsa ur ett växtförädlingsperspektiv i Höör, Skåne, den 29 maj. Arrangörer är SLU Grogrund och SLU Partnerskap Alnarp.
Sveriges styrkor i växtskyddsarbetet
Sverige behöver ta fram metoder för att kunna öka livsmedelsproduktionen på ett hållbart sätt, utan att hota FN:s miljö- och hälsomål.
– Genom det stora kunnandet i växtskyddsfrågor som finns vid SLU, Jordbruksverket och övriga organisationer ute i näringen har vi goda chanser att bidra med kunskap för att utveckla hållbara odlingssystem och i förlängningen sunda och hälsosamma livsmedel, säger Anneli Lundkvist, samverkanslektor i växtodling.
– Den geopolitiska och ekonomiska situation vi befinner oss i har visat på behovet att ta fram nya strategier för att öka den inhemska livsmedelsproduktionen. I detta spelar ett hållbart ekonomiskt, miljömässigt och socialt växtskydd en viktig roll, säger Björn Andersson.
– Växtskyddsproblematiken förändras över tid, beroende på exempelvis produktionssystem och klimat, och det är därför viktigt att det finns stabil finansiering för forskning och utveckling, säger Malin Hultberg, samverkanslektor inom trädgårdsområdet på SLU.
