Konsumenterna själva ser stora klimatfördelar med att bygga högt i trä så varför utvecklas marknaden så långsamt? Bygga höghus i trä var länge olagligt och det påverkar än idag omställningen till att bygga höghus i trä. Mer prefabricering och lagkrav på klimatdeklarationer kan dock påskynda processen att övergå från betong till trä när höghus ska byggas visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet.
Bygg- och fastighetsbranschen står för ca 21 % av alla utsläpp av växthusgaser i Sverige. De utsläppen är främst kopplade till tillverkning av cement, som är en del i betong och stål som används för att armering i betong. Genom att öka användningen av trä när höghus ska byggas kan miljöbelastningen från byggsektorn minska. Träd binder kol och ju längre tid vi kan använda virket som i till exempel hus, desto längre finns kolet bundet i träet innan det släpps ut i atmosfären igen.
Olagligt att bygga flervåningshus i trä fram till 1994
Doktoranden Emil Nagy har tittat närmare på hur marknaden för flervåningshus med trästomme ser ut och hur den utvecklas samt hur utvecklingen kan skyndas på. Studien visar att en av anledningarna till att det tar lång tid för marknaden att bygga höga trähus är att det länge var olagligt att bygga mer än tre våningar. Det innebär att det finns ett system för att bygga i betong, men inte lika mycket för trä.
— Eftersom betongbyggsystemet i Sverige har haft en så säregen position tack vare förbudet att bygga i trä fram till 1994 så har mycket av infrastrukturen och byggandet av flervåningshus anpassats till betong. Detta har gjort att flervåningshus i trä har haft det svårare att vinna marknadsandelar. När vi har pratat med professionella i branschen visar de på att det tar tid att bygga upp en ny marknad och nya produkter, men att trähusmarknaden utmanar betongberoendet i stomkonstruktionerna, förklarar Emil Nagy.
Emil Nagy. Foto: Mona Bonta Bergman, SLU
Faktorer för en snabbare utveckling
Studien visar att det finns en del faktorer som skulle kunna skynda på processen med att bygga höghus i trä. Dels har vi konsumenterna själva som ser klimatfördelar med att bygga med trä, dock är de väldigt anonyma i byggprocessen och val av material. Prefabricering av byggdelar och hus, nya lagkrav på klimatdeklarationer och kommande gränsvärden för klimatpåverkan för nya hus i Sverige ses också som möjliggörande faktorer för marknadsutvecklingen av höghus i trä.
— Med prefabricering i trä går det till exempel snabbare att bygga upp husen på plats och få färre transporter till byggena och oron för fukt i byggnadsprocessen minskar. De nya klimatlagarna ses som möjliggörare för en starkare trähusmarknad och kommer på sikt göra att hela marknaden kommer få skärpa till sitt klimatarbete. Trähus kommer få det lättare än betonghus i omställningsarbetet. Dock kvarstår fortfarande utmaningar för trähus, så som acceptans bland konsumenter och kommunföreträdare samt nya tekniska lösningar, berättar Emil Nagy.
Hållbara affärsmodeller och mer samarbete mellan företag, konsumenter och kommuner är också faktorer som kan komma att skynda på utvecklingen av marknaden för höghus i trä, ett exempel är byggemenskaper, där konsumenterna blir direkt inblandade valet av material.
Emil föreslår samarbete mellan aktörer och ett större engagemang från kommunerna med exempelvis markanvisningar och arkitekttävlingar för att trä skall få ett större genomslag på den svenska fastighetsmarknaden.
Kontakt
Emil Nagy, emil.nagy@slu.se, svarar gärna på frågor via zoom eller teams.
Emil presenterar sin licentiat den 9 juni i Uppsala.
Fotot på Emil är fritt att användas - klicka på bilden för en bild i bättre upplösning.
