Bild: Illustration av de fyra skötselscenarierna som utvärderades i studien. Foton: Jon Flobrant (övre höger) och övriga bilder av Andreas Palmén.
Flest fördelar med naturnära och klassisk skogsskötsel
Dessa scenarier utvärderas sedan på två sätt: kvantitativt genom modellering och kvalitativt tillsammans med lokala aktörer. I den kvantitativa utvärderingen tittades det närmare på scenariernas effekter på skogens ekosystemtjänster, inklusive rennäring, rekreation, bärproduktion, kollager, virkesuttag, nettonuvärde och biologisk mångfald. Den kvalitativa utvärderingen gjordes tillsammans med lokala aktörer och tittade även på scenariernas påverkan på jakt och vilt, social acceptans och lokala konflikter, samt hur riskfyllda de skulle vara i relation till klimatförändringarna.
— Arbetssättet visade att det är möjligt att identifiera skötselscenarier som kan mildra lokala konflikter och anpassa skötseln till att bättre möta klimatförändringar på lokal nivå, säger Isabella Hallberg Sramek, doktorand, forskare och ansvarig för studien.
De scenarier som hade flest fördelar enligt båda utvärderingarna var det naturnära och det klassiska scenariot. De främjade en bredd av ekosystemtjänster som kolinlagring, biologisk mångfald, produktion av högkvalitativt virke, rekreation och skogsägares ekonomi, särskilt om de två scenarierna skulle kombineras. Samtidigt ansågs de mer säkra när det kom till klimatförändringar eftersom de använde låg- till medelintensiva skötselmetoder och en blandning av lokalt anpassade inhemska trädslag, vilka ansågs vara mindre känsliga för klimatförändringarnas effekter. Skötselmetoderna ansågs också vara mest socialt accepterade då de främjar multifunktionella och trevliga skogar vilket i sig skulle underlätta införandet.
Värdefull information missas utan lokala aktörer
Intressant nog ansågs det kombinerade scenariot, som mer var en kombination av naturnära och intensivt skogsbruk, ha väldigt många nackdelar kvalitativt medan det rent kvantitativt ansågs ha många fördelar. En av de stora kvalitativa nackdelarna som identifierades av de lokala aktörerna var att det skulle kunna öka lokala konflikter eftersom det kombinerar väldigt intensiv skötsel med ingen skötsel, vilket skapar skogar med stora trakthyggen, gödsling, contorta eller svårtillgängliga skogar som få vill vistas i. Den intensiva skötseln skulle också främja lågkvalitativt virke som ansågs negativt ur ett klimatperspektiv då det ofta används till träprodukter med kort livslängd. Scenariot ansågs också vara väldigt riskabelt med tanke på klimatförändringarna. Högintensiv skötsel ansågs nämligen öka risken för skador relaterade till skadegörare, stormar och snöbrott, medan ingen skötsel med höga mängder död ved också riskerar att främja skadegörare. En till sak som de lokala aktörerna lyfte fram var att klimatnyttan kunde överskattas med modelleringen eftersom den inte tog hänsyn till de risker klimatförändringar kan medföra, vilket i förlängningen kan försämra skogens kolinlagring.
— Det här visar på hur viktigt det är att lägga till den kvalitativa dimensionen - annars missas viktiga bitar till exempel vad som är socialt accepterat och vad som fungerar lokalt när det kommer till klimatrelaterade risker och förutsättningar, förklarar Isabella Hallberg Sramek.