Marknadsorientering ger bäst utdelningen för gårdens resultat

För att hantera marknadens förändringar har svenska lantbrukare under lång tid effektiviserat produktionen. Dock visar en enkätundersökning, baserad på 388 slumpmässigt utvalda lantbrukare, att marknadsorientering är den strategi som upplevs ge bäst utdelning för gårdens resultat.
– Det innebär att de försöker förstå marknadsmekanismer, kundbehov, konsumenttrender och hur dessa i sin tur behöver samspela med företagets strategi. Det är därför ett strategidokument är ”levande”, och behöver uppdateras efter omvärldens förändringar, säger Jozefine Nybom.
De lantbrukare i undersökningen som vände sig mot marknadsorientering i allmänhet upplevde att företaget presterade bättre jämfört med de som satsade på att exempelvis försökte effektivisera ytterligare.

Familjen påverkar olika mål

Jozefine Nybom har även undersökt hur lantbrukarna identifierar sig och vilken typ av entreprenör de ser sig som, en självbild som påverkar synen på möjligheter som uppstår. I en enkät som besvarades av 269 lantbrukare mättes deras sociala identitet och personliga val i relation till ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhetsmål. Samtidigt undersöktes även inverkan från familj och ökad konkurrens för dessa mål.
Resultaten visar att familjen kan påverka lantbrukarens personligt uppsatta hållbarhetsmål, men påverkan ser olika ut mellan de olika identitetsgrupperna. Resultaten kan användas för att förstå lantbrukarens sociala agerande i lantbruksföretaget.
– Det är intressant att familjen påverkar olika mål. Här finns forskning som visar att det kan bero på till exempel konflikter inom familjen, men det behövs ytterligare forskning inom området, säger Jozefine Nybom.

Jantelagen påverkar rådgivningen

Hon har i sitt doktorsarbete även undersökt så kallad kulturell intolerans, alltså vilken typ av råd som en rådgivare ger en lantbrukare som överväger olika strategiska alternativ för att utveckla sin gård.

För att undersöka rådgivarens roll använde sig Jozefine Nybom av den så kallade Jantelagen, formulerad på 30-talet av den norske författaren Aksel Sandemose. Jantelagen handlar om att inte sticka ut och inte tro att man är något. 122 lantmästarstudenter testades på vilken typ av råd de skulle ge en lantbrukare som stod inför att lansera en ny, innovativ produkt. Ett index skapades för studenterna, som visade hur influerade av Jante de var.

Det visade sig att studenternas personliga Janteindex påverkade rådgivningen mer än den ekonomiska informationen. Ju mer Jante de var, desto mindre troligt blev det att de gav råd om entreprenöriella aktiviteter, så som diversifiering, innovation eller att utveckla nya produkter.

Mer forskning för ökad förståelse

I sin avhandling har Jozefine Nybom undersökt hur den yttre miljön i form av konkurrensintensitet, den sociala miljön, i form av rådgivare och familj och den interna miljön i form av identitet påverkar lantbrukarens strategiska val i relation till det strategiska arbetet, lantbrukarens entreprenörskap och företagets prestation.

- Här finns möjlighet till vidare forskning för att öka förståelsen för lantbrukarnas strategiska beslut kring affärsportföljen, rådgivarnas roll i entreprenörskapet, familjen roll i affärsbeslut och omvärldens påverkan, säger Jozefine Nybom.