Nya resultat från SLU visar på en lovande möjlighet att skydda barrträdsplantor mot snytbaggar. Försöken visar att plantor som producerats med massklonings-metoden somatisk embryogenes (SE) och behandlats med växthormonet metyljasmonat får ett mycket bättre försvar än obehandlade plantor.
Snytbaggens gnag på barrträdsplantor ger skador som kostar svenskt skogsbruk flera hundra miljoner kronor årligen. Plantorna dör efter att skalbaggarna gnagt av barken runt stammen. Därför måste plantorna skyddas. Det vanligaste i dag är mekaniska skydd eller barriärskydd men det pågår också forskning om hur man kan förbättra trädens eget försvar.
Tidigare studier har visat att både klonings-metoden somatisk embryogenes och behandling med metyljasmonat ökar försvaret mot snytbaggar. Nu har Kristina Berggren Nieto byggt vidare på de resultaten genom att kombinera metoderna. Hon och hennes kollegor har dels gjort en tre-årig fältstudie på ett hygge utanför Tierp och ett försök på labb. I fältstudien kunde snytbaggarna välja att äta på både behandlade plantor och kontrollplantor av två sorter (1,5-åriga fröplantor av varianten täckrot och 3-åriga fröplantor av varianten barrot). På labb testade forskarna hur stora skadorna blev när snytbaggarna placerades ut på en planta (som antingen kunde vara behandlad eller kontroll).
SE-plantorna som var behandlade med växthormonet metyljasmonat (MeJA) fick under första året i fält 86 procent mindre gnagskador än kontrollplantorna, på laboratoriet var det 48 procent mindre gnagskador.
– I fält var det en synergistisk effekt, alltså att man genom att kombinerar två behandlingar fick större effekt än summan av effekterna tillsammans, säger Kristina.
I fält var det också 98 procent lägre dödlighet bland de MeJA-behandlade SE-plantorna jämfört med kontrollplantorna. De positiva effekterna på dödligheten kvarstod dessutom under de tre åren som experimentet pågick. En annan intressant sak som forskarna såg var att de MeJa-behandlade SE-plantorna hade samma dödlighet som de äldre plantorna i fältförsöket. Det är en fördel eftersom mindre plantor är mycket enklare att plantera i fält och man behöver inte ha dem på plantskolan lika länge.
– Det här kan vara en revolutionerande upptäckt för växtskydd inom skogsbruket, för skogsägare som vill föryngra sin skog. Det kan även vara en viktig upptäckt inom plantfysiologi. Det väcker många frågor, till exempel hur de kan bli så mycket mer resistenta. Vi undersöker just nu mekanismerna bakom detta för att försöka svara på just den frågan, säger Kristina.
Snytbagge. Foto: Claes Hellqvist
1/1
Fakta om somatisk embryogenes
Vid förökning av barrträdsplantor genom somatisk embryogenes utvecklas celler från embryon i frön till flera genetiskt identiska individer. Under processen odlas de till en början i en näringslösning och utsätts för höga doser av vissa växthormoner. Med denna teknik är det möjligt att snabbt föröka en planta med goda genetiska egenskaper och få en stor mängd plantor. Metoden är därför av stort intresse för skogsnäringen och i Sverige pågår teknisk utveckling för kommersiell produktion av plantor.