Nyhet

SLU-forskare leder ny arbetsgrupp i HELCOM - från källa till hav

Publicerad: 07 juni 2023

Östersjön är ett hav som delas av många länder och det är viktigt att samarbeta för miljön. Den mellanstatliga organisationen HELCOM arbetar för att skydda Östersjön. Forskaren Lars Sonesten är sedan länge engagerad i arbetet med HELCOM och han har nu fått en ny roll inom organisationen. Hans insats är fokuserad på de näringsämnen och miljögifter som havet får ta emot.

Allting som HELCOM gör ska vara baserat på vetenskaplig grund och därför hittar vi flera forskare i organisationen. HELCOM har arbetsgrupper vars uppgift det är att diskutera och granska olika underlag, för att i nästa steg stöpa om dem i en form som beslutsfattare kan använda för att främja miljön. Nu har Lars Sonesten, forskare på institutionen för vatten och miljö, axlat en ny ordföranderoll efter en omorganisation inom HELCOM.

Grattis till ordförandeskapet! Berätta om din nya grupp.

- Jag är nu ordförande för gruppen ”Source-to-Sea” som hanterar landbaserad påverkan på Östersjön. Det innebär att vi tittar på belastningen av näringsämnen och miljögifter, samt hur dessa påverkar vattenkvaliteten i Östersjön. HELCOM vill få med hela kedjan - från källa till hav - och den här gruppen är alltså en viktig del av det arbetet.

- Eftersom det ligger några kärnkraftverk utefter kusten följer vi även om det händer något med radioaktiviteten i havet.

Vad är den största utmaningen som ordförande just nu?

- En stor utmaning kommer vara att öka samarbetet mellan olika HELCOM-grupper. Det är exempelvis viktigt att både gruppen som arbetar med den landbaserade belastningen och gruppen som fokuserar på havsbaserad belastningen möts och kan berika miljöarbetet ur olika perspektiv. 

Varför är det viktigt att granska belastningen på havet?

- Övergödningen är i särklass det största miljöproblemet vi har i Östersjön och vi behöver komma till rätsida av problemet. Men vi har också stora problem med miljögifter. Därför är det viktigt att spåra källorna och försöka förstå hur mycket de bidrar med. Såklart handlar det också om hur vi kan åtgärda problemet och att uppskatta åtgärdernas effekter.

Hur går det för Östersjön då?

-  Belastningen av näringsämnen från land till havet inklusive punktkällor utmed kusten har minskat markant sedan de värsta åren på 1980-talet. Faktum är att vi nu är tillbaka på nivåer som fanns under 1950-talet. Havet är dock ett stort och trögt system så dröjer det tyvärr lång tid innan vi kan se den fulla effekten av alla åtgärder, vilket ju kan vara frustrerande. Tyvärr har vi också en internbelastning som ställer till det genom att läcka fosfor från de djupa havsbottnarna och svårt att göra något åt. Vi ser dock en del positiva tecken som att siktdjupet förbättras i många delar av Östersjön.

Om arbetsgruppen "Source to Sea" på HELCOMS hemsida (på engelska).