Fästingar även på vintern

Forskarna har undersökt vanliga fästingar (Ixodes ricinus) hos rådjur under tre vintrar i Grimsö utanför Lindesberg och Bogesund i Stockholms skärgård. Fästingarna är som mest aktiva under våren/försommaren med en andra topp i slutet av sommaren men det har kommit rapporter om fästingar på djur även under vintern.

– Såvitt vi vet har inte vinteraktiviteten undersökts vetenskapligt tidigare. Vi ville se om fästingarna kunde hitta värdar och suga blod även på vintern och hur det påverkades av vädret, säger Petter Kjellander, professor i viltekologi, SLU.

Fästingar från december till februari

De fångade och återfångade vilda rådjur från december till februari. Vid första fångsten undersöktes rådjuren och ”plockades rena” från fästingar. Då visste forskarna att om de hittade nya fästingar vid nästa fångst någon vecka senare måste ha tillkommit sedan förra fångsten. De relaterade därefter de nya fästingarnas förekomst på rådjuren till olika vädervariabler som snödjup, nederbörd och temperatur.

– Det visade sig att flera rådjur fått nya fästingar trots att utomhustemperaturen var under 5 plusgrader. Det kunde till och med vara under 0 grader i området den dagen fästingen hittade rådjuret och började suga blod. Men den verkliga temperaturen exakt på den plats där rådjur och fästing hittade varandra kan vi inte veta, där var det kanske inte lika kallt som SMHI:s väderstation anger, berättar Petter Kjellander.

Vanligare i Bogesund

I Bogesund hittade de fästingar på hälften till var tredje rådjur, det varierade lite mellan de olika vintrarna. I Grimsö var det inte alls lika vanligt med fästingar på vintern även om det förekom i några fall. Det som framförallt påverkade fästingarnas aktivitet var temperatur – det var högre sannolikhet att hitta vinteraktiva fästingar om det var en varmare dag.

– Men det är inte säkert att fästingarna sitter i vegetationen och väntar på att en lämplig värd ska gå förbi som de gör på sommaren. Det kan vara så att de finns där rådjuren vilar för natten och aktiveras av rådjurens lukt och värme. För varje enskild fästing är det ett lotteri att faktiskt hitta ett värddjur – och kanske är de beredda att chansa, även om det är kallt. På marginalen så kan naturligtvis fästingpopulationens förökningstakt påverkas positivt, de kan bli ännu fler. Om vintrarna blir mildare blir beteendet sannolikt vanligare, säger Petter Kjellander.

Viktig kunskap för sjukvården

Nästa steg är att undersöka vilka virus och bakterier vinteraktiva fästingar bär på. 

Petter Kjellander tror inte att det har någon större betydelse för spridningen av sjukdomar, så länge det inte blir ännu vanligare. Det viktigaste är att sjukvården är medveten om att det är fullt möjligt att patienter drabbas av fästingburna sjukdomar som borrelia och TBE trots att det är mitt i vintern.

Studien som nyligen publicerats i tidskriften Parasites and Vectors är ett samarbete mellan SLU Grimsö forskningsstation, SVA och Linköpings universitet.

Vetenskaplig artikel

Winter activity of Ixodes ritycinus in Sweden Petter Kjellander, Ulrika A. Bergvall, Jan Chirico, Karin Ullman, Madeleine Christensson & Per-Eric Lindgren, Parasites & Vectors