Både arv och miljö bakom människans kärlek till naturen

Att natur är positivt för människor är väl känt, och studier har visat att träd och annan grönska bidrar till ett bättre mående hos de människor som vistas i städer. Fenomeneet kallas för biofili, men orsaken till det är omtvistad. Vissa menar att det beror på att människans utveckling skett i naturen. Andra menar att den hypotesen saknar bevis och att det är vår uppväxt som avgör hur vi ser på naturen.  

Lång rad faktorer avgör

Forskare från Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har gått igenom studier på området som undersöker både medfödda faktorer och tidiga upplevelser hos barn. I en nyligen publicerad artikel skriver forskarna att slutsatsen blir att både arv och miljö påverkar individens förhållningssätt till naturen, men att det finns en lång rad faktorer som påverkar hur kärleken till naturen tar sig uttryck.

– Vi kan slå fast att många människor har en omedveten positiv upplevelse av natur. Men biofili-hypotesen bör modifieras så att variationen i individers förhållande till naturen kopplas till ett samspel mellan arv och miljöpåverkan, säger Bengt Gunnarsson, professor emeritus i miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Natur betyder olika saker för olika personer

Natur kan också betyda helt olika saker för olika personer. Vissa kanske helst söker en park med gräsmattor och planterade träd, medan andra blir mår bättre av att vistas i ren vildmark. Forskarna menar att även denna variation avgörs av både arv och miljö.

– Därför är det viktigt att vi inte standardiserar naturen när vi planerar för grönska i våra städer. Vi får inte ersätta vild grönska med en park och tro att det är bra för alla, säger Marcus Hedblom, forskare på Institutionen för stad och land vid SLU och medförfattare till artikeln.

Viktigt med natur i staden

Många av dagens städer blir allt mer förtätade, på bekostnad av parker och grönområden. Ett stort antal studier pekar på att parker och grönområden i städer bidrar till ökad fysisk aktivitet och stressåterhämtning. Grönskan i våra städer är också viktig på andra sätt: Träd kan rena luften och bidra med sin skugga för att skapa ett drägligt klimat i staden under varma dagar, något som blir allt viktigare i takt med klimatförändringarna.

– Det finns troligen ett ganska stort antal personer som inte hyser så positiva känslor för naturen, delvis på grund av ärftliga faktorer. Framtida undersökningar, som gräver djupare i frågan om samspel mellan arv och miljö, är ett måste om vi ska förstå vad som formar individers förhållande till naturen. Vi måste hela tiden ha med oss att vi är olika och ta hänsyn till det när vi planerar för olika naturområden i städerna. Låt folk hitta sitt eget gröna favoritområde! säger Bengt Gunnarsson.

Läs mer

Vetenskaplig artikel i Trends in Ecology and Evolution: ”Biophilia revisited: Nature vs. Nurture”

Längre pressmeddelande från Göteborgs universitet