Klimat för nya ädla lövträd
Nästa månad hålls en ovanlig exkursion om skogsbruk. I fokus finns valnöt, tyskoxel och turkisk hassel.
– Jag tycker det finns anledning att prova nya möjligheter, säger professor Jens Peter Skovsgaard.
Han är kritisk till den negativa inställningen mot så kallade ”främmande trädslag”. Även om lagen ger utrymme att odla nya trädslag finns det många begränsningar och inte minst en ganska negativ inställning bland företag,
myndigheter och intresseorganisationer.
– Det finns förstås anledning att vara försiktig med nya arter, men vi måste också se möjligheterna. Vi är beroende av några få trädslag och inte minst granen lever på många lokaler farligt i ett förändrat klimat.
– Dessutom känner träden inte av nationsgränser. De förflyttar sig naturligt.
Oavsett om vi vill det eller inte kommer det nya arter till landet om klimatet förändras, konstaterar Jens Peter Skovsgaard.
HAN har i sin forskning arbetat mycket med värdeproduktion. Den handlar om att maximera värdet av enskilda träd genom omsorgsfull skötsel där ett antal huvudstammar väljs ut, stamkvistas och ges utrymme att växa genom gallring. På så sätt kan värdet av björk, ek och andra lövträd mångdubblas, jämfört med om det blir massaved eller timmer av låg kvalité. Det är också i de här sammanhangen de mer udda trädslagen kommer in.
– Jag har valt att fokusera på valnöt, tyskoxel och hassel, även om det finns många fler alternativ. De är alla tre europeiska trädslag, därför vill jag inte kalla dem exoter. De är på väg hit naturligt och närmast har vi tyskoxel i Danmark, på andra sidan sundet.