Ny stor jämförelse mellan eko och konventionellt – eko har generellt lägre miljöpåverkan

Snart publiceras en vetenskaplig studie, med stöd av Europeiska kommissionen, där ett stort antal livscykelanalyser (så kallade LCA:er) som jämför miljöpåverkan från ekologiska och konventionella system har analyserats. Studiens syfte är att komplettera den nuvarande kunskapen om miljöpåverkan från ekologiska och konventionella växtodlingssystem och se över begränsningar med hittills gjorda studier. Detta speciellt med tanke på att EU, främst via Jord till bord-strategin, satsar på att minska miljöpåverkan från livsmedelsproduktionen där ekologisk produktion ses som en del av lösningen.

Viktigt med rättvisa jämförelser

I studien så har 77 vetenskapliga artiklar som jämför ekologiska och konventionella system valts ut. Kriterier för de utvalda studierna var att de analyserat produktion av grödor och inte produktion av animalier, använt sig av primärdata (det vill säga egen insamlad data), de jämförda systemen producerade under samma klimatförhållanden, LCA-metodiken användes konsekvent för båda systemen och där påverkan beräknats ända fram till att grödorna lämnar gården (det vill säga systemgränsen var samma för alla studier). När en livscykelanalys görs så beräknas resultatet utifrån en given referensenhet, den så kallade funktionella enheten. Vad gäller livsmedelsproduktion är denna enhet oftast uttryckt i vikt eller ytenhet (oftast som kg produkt eller hektar åkermark). När studier har använt sig av någon annan funktionell enhet har författarna omvandlat denna till kg eller hektar. Resultaten i studien presenteras främst för funktionella enheten kg men även resultat för påverkan per hektar presenteras.

Miljöpåverkan som studerats är klimatpåverkan, stratosfärisk ozonnedbrytning, fotokemisk ozonnedbrytning, joniserande strålning, luftpartiklar, försurning, övergödning, ekotoxicitet, humantoxicitet, användning av naturresurser, vattenanvändning, markanvändning och energianvändning. Grödorna har delats in i olika ”grödklasser”, som till exempel spannmål, frukt och grönsaker. Sedan har de olika miljöpåverkanskategorierna jämförts parvis för varje studie och de slutliga resultaten analyserats statistiskt för att se om skillnaderna är statistiskt säkerställda.

Fördel eko – men inte för alla aspekter

Studiens analys indikerar att, trots lägre skördar, visar ekologiska grödor lägre miljöpåverkan jämfört med konventionella vad gäller klimatförändringar, ozonnedbrytning, ekotoxicitet och användning av resurser (abiotiska, mineral- och metallresurser), oavsett om vikt eller areal använts som funktionell enhet. Studien visade också att ekologiska system hade lägre miljöpåverkan för försurning, övergödning, humantoxicitet, vattenförbrukning och energibehov, även om dessa inte var statistiskt säkerställda. När vikt användes som funktionell enhet så hade ekologiska system högre miljöpåverkan än konventionella vad gäller fotokemisk ozonbildning, partiklar, joniserande strålning och markanvändning. När resultat visas för studier där areal var funktionell enhet presterar ekologiska system bättre än konventionella för alla bedömda effekter. Detta beror till stor del på lägre skördar i ekologisk produktion som leder till att en större areal åkermark behövs för att producera samma mängd gröda. Konsekvensen av en storskalig övergång till ekologisk produktion, hur ökat anspråk på åkermark skulle påverka främst biologisk mångfald och klimat, diskuteras i artikeln och även i tidigare studier.

Gödsling är den huvudsakliga aktiviteten som orsakar störst miljöpåverkan i de konventionella produktionssystemen och spelar också en viktig roll i de ekologiska systemen. Att se över gödslingsstrategier pekas därför ut som den största utmaningen för att göra livsmedelsproduktionen mer hållbar. Andra aktiviteter som sticker ut i analysen är användningen av bekämpningsmedel i konventionell produktion som därför bör se över denna för att minska påverkan på eko- och humantoxicitet. Ekologisk produktion bör se över användningen av maskiner och därmed beroendet av fossila bränslen.

Fler miljöaspekter behöver inkluderas

På metodnivå bör enligt studien inkludering av biodiversitet, jordhälsa och vattenanvändning ses över. Det var endast ett fåtal studier som inkluderade dessa aspekter även om det är områden som idag diskuteras som avgörande för en hållbar livsmedelsproduktion. För biodiversitet och jordhälsa är beror detta främst på det är svårt att mäta dessa parametrar men metoder för att utvärdera dessa aspekter är under utveckling. Författarna till studien poängterar också vikten av att utforma ett standardiserat ramverk för analys av system för livsmedelsproduktion då det idag finns en stor variation för appliceringen av livscykelmetodik inom området vilket försvårar en rättvis jämförelse mellan olika system.

Johanna Spångberg