SLU-nyhet

Djup dränering spår ljus framtid för risproduktionen i Rwanda

Publicerad: 28 september 2023
Olive Tuyishime. Porträtt.

Ny forskning visar att ett ökat dräneringsdjup kan minska de negativa bieffekterna av risproduktion i torra väderförhållanden. Djup dränering ökar avkastningen och kväveupptaget i risgrödor samt minskar metanutsläppen. -Ökat dräneringsdjup är ett sätt att öka risskörden på ett klimatsmart sätt, men det krävs investeringar för att göra det tillgängligt för jordbrukare, säger Olive Tuyishime, doktorand vid institutionen för mark och miljö.

Risproduktionen i Rwanda omfattar cirka 17 000 hektar mark och är viktig för landets livsmedelsproduktion. Översvämmade fält håller fälten fria från ogräs och ökar produktiviteten, men ökar också denitrifikationen, salthalten och metanutsläppen. En effektiv hantering av vattnet på risfälten kan förbättra risproduktionens hållbarhet.

En ny doktorsavhandling som fokuserar på effekterna av djup dränering i rwandiska risfält har påvisat lovande resultat som kan stödja risproduktionen i torra och halvtorra klimatzoner.

-Våra resultat tyder på att djup dränering fungerar bättre än ytlig dränering på risfält i torra och halvtorra klimatzoner, eftersom det möjliggör en balans mellan att behålla vatten i jorden och ha tillräckligt med utflöde för att laka ur salter, minska metanutsläppen och uppnå hög avkastning. Faktum är att djupa dräneringssystem fördubblar risskörden jämfört med grunda dräneringssystem, säger Olive Tuyishime.

Dränering: en balansakt

Dräneringens viktigaste roll på rwandiska risfält är att skydda grödorna från överflödigt markvatten och att förbättra tillgängligheten för jordbearbetning och skörd. Överdriven bevattning och höga grundvattennivåer kan dock leda till försumpning och försaltning. Under dessa omständigheter krävs ordentlig dränering för att förhindra försumpning och försaltning. Samtidigt kan överdriven dränering leda till urlakning av näringsämnen, vilket i sin tur leder till minskad skörd och negativa miljöeffekter. Med andra ord kan det vara en utmaning att hitta rätt balans i vattenhanteringen på fältet. På senare tid har man börjat oroa sig för de potentiella negativa effekterna på miljön och de potentiella hoten mot människors hälsa och den biologiska mångfalden.

-Vi ville undersöka hur den här situationen skulle kunna förbättras genom att reglera dräneringsintensiteten (djup och frekvens), under konventionellt grunt dräneringsdjup på 60 centimeter och djupt dräneringsdjup på 120 centimeter, säger Olive Tuyishime.

Bevattning och dränering hör ihop

Under hela arbetet med sin avhandling har Olive Tuyishime haft ett nära samarbete med rwandiska risodlare och på nära håll sett hur hennes arbete har förbättrat situationen. Enligt henne står många av jordbrukarna inför allt större utmaningar på grund av klimatförändringar och vattenbrist. Förbättrade vattenhanteringsstrategier som djup dränering i halvtorra områden kan hjälpa jordbrukarna till ett mer motståndskraftigt jordbruk.

-Jordbrukarna var mycket glada över de effekter som vår forskning har bidragit till på deras åkrar. Det kan dock vara dyrt att genomföra djup dränering. Trots stora investeringar i bevattning i Rwanda har man hittills inte gjort några större investeringar i dräneringsinfrastruktur. Men rätt dränering är lika viktigt som bevattning.

Även om Olive Tuyishimes arbete har fokuserat på rwandiska risfält är hennes resultat relevanta i andra regioner med liknande klimat och förhållanden.

-Resultaten kan vara användbara för att förbättra risproduktionen i andra delar av världen, vilket är viktigt med tanke på den framtida befolkningsökningen på global nivå. Det kan ge fördelar för både jordbrukaren, klimatet och miljön, samtidigt som avkastningen ökar.

Läs Olive Tuyishimes avhandling: SLU publication database (SLUpub)


Kontaktinformation

Olive Tuyishime
PhD Student at the Department of Soil and Environment
olive.tuyishime@slu.se