Framtidsplattformarna har som uppdrag att utveckla tvärvetenskapliga arbetssätt vid SLU genom att initiera och möjliggöra samarbete över vetenskapliga disciplingränser. Som ett led i detta arbete arrangerades för andra året i rad ett forskarläger i syfte att stödja tvär- och transdisciplinär kompetensutveckling och erbjuda en match-making-möjlighet.
Under två dagar i september, begav sig nio SLU-forskare till Philipssonska gården strax utanför Strängnäs. Gruppen bestod av seniora såväl som juniora forskare från tre olika fakulteter, som alla kom med olika intressen och expertis till bordet – exempelvis från sanitetssystem, multifunktionella landskap till resilienta produktionssystem, molekylärbiologi och medborgarvetenskap. Förhoppningen var att ge inspiration och skapa ett forum för nyfikna samtal med miljö och hållbarhet i kombination med skogen, maten, hälsan och de urbana landskapen som utgångspunkt för diskussionerna.
Möten över disciplinära gränser är en process som tar tid och involverar många färdigheter
Det är viktigt att få insikt om hur man behöver jobba för att mötas över de disciplinära gränserna och förhoppningen med forskarlägret var att starta igång en process hos deltagarna.
Ingrid Öborn som är professor i jordbrukets odlingssystem vid institutionen för växtproduktionsekologi, inledde första dagen med att bjuda på en inspirationsföreläsning om sina erfarenheter av tvärvetenskapliga samarbeten. Ingrid har bred erfarenhet av att arbeta över disciplinära gränser, både i och utanför Sverige, exempelvis med länder i Östafrika och Sydostasien.
– Öppenhet, respekt, ödmjukhet och inte minst tålamod är några exempel på viktiga komponenter och egenskaper för att lyckas, menar Ingrid. Vill du forska i en tvärvetenskaplig kontext är det viktigt att kunna höja blicken och se hur din forskning kan bidra med kompetens i ett större perspektiv. Förmågan att se det större sammanhanget och vara nyfiken på andras perspektiv är nödvändigt för att det ska bli en win-win-situation för alla inblandade i processen – och för att man tillsammans ska kunna bidra med samhällsnyttig forskning. Det är kanske inte en typ av forskning som intresserar alla forskare. Och det kan också vara en viktig insikt och något man behöver respektera, säger Ingrid.
Några reflektioner från deltagarna
Vi fick chansen att ställa tre frågor till några av deltagarna.
Varför sökte du till detta forskarläger?
– För att utveckla mitt nätverk inom SLU, säger Lucas Dawson, forskare vid Skogsmästarskolan. Jag är baserad långt från andra kollegor och är därför ofta på jakt efter möjligheter att träffa och diskutera med nya kollegor. Jag arbetar också i flera tvärvetenskapliga projekt som rör skog, urbana landskap och matlandskap, och därför var jag intresserad av att lära mig mer om SLU:s Framtidsplattformar för att bättre förstå hur jag kan koppla min forskning till dessa plattformar, berättar Lucas.
– Jag sökte till det här forskarlägret för att utöka mitt nätverk, lära mig mer om tvärvetenskaplig forskning och förstå de potentiella tillämpningarna av att kombinera kunskapen hos olika SLU-forskare inom mitt eget forskningsområde och utforska gemensamma skärningspunkter, säger Hector Marina som är postdoktor vid institutionen för husdjursgenetik.
Fick du nya insikter om din egen forskning när du träffade forskare från andra discipliner?
– Definitivt, svarar Verena Germann som är postdoktor vid institutionen för energi och teknik. Å ena sidan är det insiktsfullt att presentera min forskning för forskare från andra discipliner, reflektera över vilken vokabulär jag ska använda och få feedback från dem, fortsätter hon. Å andra sidan hjälper det också att se samband och länkar mellan olika discipliner som man annars inte så lätt tänker på. Jag arbetar till exempel främst med hur man på ett säkert sätt kan återföra näringsämnen från vårt avloppssystem (avloppsvatten, urin...) som gödningsmedel till jordbruket, men inspirerades av kollegor som arbetar inom skogsbruk, eftersom jag ännu inte har funderat så mycket på näringshantering i (förvaltade) skogar.
Rosario Garcia Gil som är universitetslektor vid institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi tyckte även hon att lägret gav henne nya insikter.
– Det var verkligen en utmaning att förklara min forskning för kollegor från andra områden och sätta in den i ett sammanhang av tvärvetenskapliga forskningsidéer. Det var också intressant att lära sig hur andra kollegor tänker när de tar fram nya forskningsidéer, vilket säkert kommer att inspirera mina framtida forskningsansökningar, säger Rosario.
Vad var mest inspirerande och varför?
– Det mest inspirerande var nog att träffa alla de andra deltagarna, höra vad de arbetar med och inse vilken mångfald av forskning som bedrivs vid SLU. Det var inte bara inspirerande i sig, utan också när det gäller att förstå den tvärvetenskapliga potential för framtida forskning som finns där, säger Verena.
– Jag tycker att det var inspirerande att upptäcka i vilken utsträckning problem som rör komplexa dynamiska system, att det i större utsträckning erkänns som ett centralt fokus inom olika forskningsområden, berättar Lucas. Jag upplever att 'komplexitetsproblem' många gånger förbises till förmån för disciplinär forskning. Komplexa dynamiska system och relaterade begrepp som resiliens etc. verkar ha blivit mycket mer accepterade som en legitim vetenskaplig strävan. Generellt sett är det inspirerande att arbeta med nya forskare i ett sådant här format. Komprimerat men ändå givande och effektivt. Det är roligt att lyssna på smarta människor som säger smarta saker ur olika perspektiv, konstaterar han.
– Förutom inspirationsföreläsningen, så skulle jag säga att det var minst sagt underhållande och inspirerande att lära känna alla människor och deras forskningsintressen, för att sedan under diskussionsövningarna, kombinera dessa erfarenheter till en enda och (i vårt fall) mycket intressant ansökan, berättar Hector.
