Förutom forskarna i programmet från SLU och Chalmers deltog representanter för Arla, Coop, Skånemejerier, RISE, Norrmejerier, Axfood, WWF, SVA, RISE och LRF samt mjölkbönder.
Här kommer ett kort referat av workshopen. En syntes kommer att presenteras i en skriftlig rapport senare i höst.
En dramatiskt förändrad mjölksektor
Mjölksektorn har genomgått dramatiska förändringar över tid. Sveriges mjölksektor har under de senaste 30 åren genomgått en dramatisk strukturomvandling. Nio av tio mjölkbönder har slutat, gårdarna blir färre men större. Kon producerar mer mjölk än tidigare, men den nationella produktionen har minskat med 20 %.
– Målet med workshopen var att diskutera vad de här förändringarna har inneburit ur ett hållbarhetsperspektiv och hur framtidens mjölkproduktion skulle kunna se ut, sa Mikaela Lindberg från SLU, en av forskarna som deltagit i projektet.
Margareta Emanuelson, koordinator för forskningsprogrammet Hållbar produktion och konsumtion av mjölk, och dagens moderator Magnus Ljung hälsade välkommen till workshopen.
– Vi samlades för en första workshop på KSLA i våras och nu breddar vi frågeställningarna genom att ha med fler aktörer från bland annat handeln för att få inspel från deras perspektiv. Resultatet av de här båda workshopparna kommer att publiceras i en rapport i på svenska i samarbete med SLU-plattformen SustAinimal och Future Food vid SLU, sa Pernilla Tidåker från SLU som koordinerar projektet.
Forskningsprojektet ”Mjölk, indikationer och trender” är interdisciplinärt med forskare från SLU, Chalmers och RISE och består av tre delar, hållbarhetsindikatorer för mjölksektorn över 30 år, avgörande händelser samt workshopar om vad vi vill ta med oss in i framtiden.
Vilka faktorer tycker handeln är viktigt?
Representanter från handeln berättade om vilka nyttor som branschen skulle vilja kommunicera till konsumenterna.
– Konsumenterna prioriterar svenska produkter, även förädlade råvaror som ost. Vi vill gärna kommunicera mål som konsumenterna kan förstå, som biologisk mångfald, vackert landskap med betande kor. Vi använder oss också av nya värden, i våra egna märken, till exempel börjar vi nu med kvarg från kor som inte ätit soja utan svensk raps i stället, berättade Helena Allard från Axfood.
– För oss är det viktigt med tydlighet mot lantbrukaren i betalningsmodellen för slaktdjur. Vilka mervärden är det som lantbrukaren kan få extra betalt för. En självklarhet för svensk djuruppfödning måste innehålla god djuromsorg och betesdrift, det är väldigt viktigt, sa Majsan Pense från Coop.
– Jag är den första att skriva under på att kor ska ut på bete. Men lagstiftningen kan vara ett hinder. Extra betalt för att ha kor på bete vore bättre. Det vore lättare för den enskilda bonden utan det regelverket, inflikade mjölkbonden Anette Gustawson.
– I vissa länder säljs ”betesmjölk”. Jag tror på en ökad flexibilitet och tilltro till lantbrukaren. Det är en enorm konkurrensnackdel att inte kunna växa, då t ex beteslagen begränsar för att arealen inte finns, sa lantbrukaren Elisabeth Hidén.
Handeln betonade att det inte är viktigt om det är lagstiftning eller merbetalning men att någon extern part behöver gå i god för att djuren kommer ut på bete för att det ska vara trovärdigt för konsumenten.
Mjölkproduktionen ligger till grund för vår beredskap
Deltagarna diskuterade i grupper de skarpaste argumenten för mjölkproduktionens nyttor och vad som krävs av politik, marknad och produktionssystem för att leverera de här nyttorna.
De diskuterades att mjölken är ett näringstätt livsmedel som är viktigt i kosten. Den kan bidra till vår livsmedelssäkerhet och i Sverige har vi marker som lämpar sig väl för mjölkproduktion. Det är viktigt att utforma ett livsmedelssystem som inte är sårbart för hot utifrån, och där är mjölken en viktig pusselbit. Mjölkproduktionen är landsbygdens ekonomiska motor, den håller landsbygden i gång och den genererar stor återinvestering i landsbygden.
En av grupperna tog upp att mjölkproduktionen är lantbrukets viktigaste resiliensfaktor. När andra delar av odlingssystemet inte funkar levererar vallen! Mjölkproduktionen blir därmed lantbrukets dragspel med jämn output och en grundpelare för beredskapen i samhället.
”Det måste bli snabbare puckar!”
– Regelverken behöver utmanas och vi måste fråga oss vad vi vill uppnå! Företag ska motiveras till att investera och idag kan regelverken ha motsatt effekt, sa en mötesdeltagare.
– Mjölken särskiljer sig eftersom man är styrd av det europeiska priset och att det är så dominerat av Arla. Mervärden kommer inte tillbaka till de svenska bönderna utan smetas ut över alla europeiska mjölkbönder. Vi vill ha en större diversitet över landet med olika gårdsstorlekar, men då måste det finnas stöd. Mejerierna behöver betala lantbrukarna för den nyttan de gör och handeln måste också vara med på tåget, sa en annan mötesdeltagare.
– Det måste bli snabbare puckar från politiskt håll. Investeringsstödet ska inte behöva ta ett halvår för att få svar på! Och det måste bli enklare. Man måste också utnyttja de lokala förutsättningarna bättre, hördes en annan röst från en av grupperna.
Vi måste få ha utsläpp från matproduktionen
En annan fråga som diskuterades var utsläppen av växthusgaser i Sverige. Här måste man se hela samhället som en enhet. Matproduktionen skall också ta sitt ansvar, men man kan inte ha nollutsläpp från mjölksektorn.
Nu gör klimatmålen att till exempel stål- och transportindustrin ställs om. Deltagarna lyfte även att jordbruket framöver får ta en större del av utsläpps-kakan och vi måste förstå att det behöver vara så, dvs maten måste prioriteras.
SustAinimal tar över stafettpinnen
– Mötet enades om att det behövs en bred allians som betonar vikten av att ta ett helhetsgrepp om miljöfrågorna och som lyfter bort ett ensidigt fokus på enbart klimat! Det här projektet kan ses som ett startskott! Vi är fler forskare här som är involverade i projektet SustAinimal och där kommer forumet och arbetet att fortsätta, sa Pernilla Tidåker.
Margareta Emanuelson avslutade mötet och tipsade om SLU:s Mjölkvecka som går av stapeln 23–26 oktober, med kulmen i form av en heldagskonferens den 25:e på plats i Uppsala. Läs mer om Mjölkveckan 2023 här.
