Mullrikare jordbruksmark tema för kungens miljöprofessor

Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap skapades inför kungens 50-årsdag 1996, med avsikten att till svenska universitet och högskolor knyta framstående utländska forskare som kan förväntas bidra till förnyelse av svensk miljövetenskap. Innehavare av professuren 2022–23 är Keith Paustian, som är distinguished professor vid Colorado State University.

Professor Keith Paustian är en världsledande forskare inom systemekologi, med starkt fokus på klimatrelaterade frågor inom både skogs- och jordbruk. Han använder sig av både laboratorie- och fältstudier för att studera processer som reglerar kolinlagring och växthusgasutbyten mellan mark och atmosfär. Resultaten från dessa studier använder han för att utveckla, testa och validera simuleringsmodeller som används för att generalisera och extrapolera resultaten. Han har haft viktiga uppdrag bl.a. inom FN:s klimatpanel (IPCC).

Keith Paustian har SLU:s institution för ekologi som värd, och samarbetar nu med professor Thomas Kätterer i ett stort forskningsprojekt om kolinlagring i svensk jordbruksmark. Under sin vistelse i Sverige kommer Paustian att jämföra och anpassa modeller för svenska förhållanden med hjälp av data från SLU:s långliggande fältförsök. De modeller som ska testas är viktiga vid utvärdering av klimatets och odlingsåtgärdernas inverkan på kolinlagring och utbytet av växthusgaser mellan ekosystem och atmosfär. Paustian har kopplingar till SLU sedan tidigare; han disputerade här 1987 och stannade kvar som forskare vid dåvarande institutionen för ekologi och miljövård under åren 1987–1989.

I sitt föredrag betonade Paustian hur viktigt det är att återuppbygga mullhalten i våra jordar, och hur det organiska materialet på en rad sätt gynnar odlingen och miljön. Samt att ökade mullhalter dels motverkar klimatuppvärmningen, dels gör jordbruket mindre känsligt för klimateffekter såsom torka och stora nederbördsmängder. Han pratade också om vad som begränsar eller hindrar framväxten av ett nytt klimatsmart, regenerativt jordbruk, och vad forskningen kan göra för att övervinna dessa hinder.

Avslutningsvis menade Paustian att ett nytt paradigm för regenerativa och hållbara jordbrukssystem, som säkerställer livsmedelssäkerhet, hanterar klimatförändringar, effektivt återvinner näringsämnen och vatten, och främjar biologisk mångfald och ekosystemhälsa, är möjligt.

Vid seminariet medverkade också forskare Mattias Lundblad, som berättade om SLU:s arbete med rapportering av växthusgasflöden inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, samt professor Jennie Barron, som berättade om markresursens växande betydelse inom EU på både policy- och forskningsnivå.

Bland åhörarna fanns, utöver Kung Carl XVI Gustaf, bland annat landshövding Stefan Attefall, SLU:s rektor Maria Knutson Wedel, representanter för jubileumsfonden och en rad forskare och studenter.