Älgstammen minskar och rödlistning av älgen diskuteras. Men hur mår älgen egentligen? Den frågan ska undersökas närmare i ett nystartat forskningsprojekt vid SLU. Projektet är ett samarbete mellan SLU, länsstyrelserna i norra Sverige, Svenska jägareförbundet och skogsbolagen.
Älgstammen i de fyra nordligaste länen har enligt SLU:s beräkningar i genomsnitt minskat med en tredjedel, och på sina håll halverats, sedan den nya älgförvaltningen infördes 2012. Därmed minskar möjligheterna till älgjakt och många jägare är oroliga för älgens framtid.
– Minskningen är främst ett resultat av en medveten sänkning av stammen genom jakt, för att försöka minska skogsskadorna. Älgen är inte hotad, men det går inte att fortsätta att skjuta lika många älgar. Nu är det är dags att sätta fokus både på kvantitet och på kvalitet i älgförvaltningen, säger viltforskare Fredrik Widemo, som leder forskningsprojektet vid SLU.
Projektet kommer att genomföras i referensområden i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten, där SLU sedan tidigare genomför studier av hur älgen påverkar sin livsmiljö. Dessa studier omfattar bland annat hur älgarna rör sig och hur deras betande påverkar skogens tillväxt och biologiska mångfald. Nu ska studierna utökas för att bättre kunna visa hur älgarna i området mår.
– Vi kommer att komplettera den forskning som redan genomförs med studier av älgstammens ålderssammansättning, reproduktion, storlek, vikt, energiresurser och stresshormoner. Samtidigt ska vi genomföra ännu mer detaljerade studier av vad älgarna ätit, säger Fredrik Widemo.
Studien genomförs i samarbete med aktörerna inom älgförvaltningen och lokala jaktlag, som lämnar in prover från fällda älgar till SLU. Tillsammans med de forskningsdata som redan samlas in ska det ge en mer heltäckande bild av älgstammens hälsostatus.
– Resultaten kommer att ge ny, viktig kunskap för älgförvaltningen. Det behövs då älgen förekommer i lägre tätheter än tidigare och livsmiljöerna förändras på grund av ökande stammar av andra hjortvilt, ett förändrat klimat och ändrad markanvändning, säger Fredrik Widemo.