Ukrainas gamla äppelsorter hotas – SLU-forskning ger viktiga svar

I Sverige odlas äpplen främst i södra delen av landet, men på Ukrainas bördiga jordbruksmarker växer de över hela landet.

– Äpplen är en viktig exportvara, berättar Kateryna Udovychenko, som sedan i juni är postdoktoral forskare vid SLU.

Kriget har slagit hårt mot den ukrainska äppelindustrin. Utöver att odlingar rent fysiskt har förstörts så minskar tillgången på arbetskraft efter mobiliseringen till armén av män i arbetsför ålder. Dessutom har prisökningar på både konstgödsel och drivmedel, i kombination med försämrade möjligheter till export, grävt djupa hål i odlarnas plånböcker.

– Många äppelodlare har det svårt och söker nu efter nya möjligheter, diversifiering och optimering av produktionsprocesser.

I skuggan av kriget påverkas också forskningen.

­– En av våra forskningsstationer för bevarande av kulturarvssorter är förstörd och ytterligare en är under ockupation.

Kateryna Udovychenko poängterar att Ukrainas gamla äppelsorter nu hotas, en utveckling hon genom sitt arbete på SLU har möjlighet att påverka. Men för att kunna bevara sorterna behöver hon först ta reda på vilka sorter det handlar om. För att göra det analyserar hon nu DNA-prover från ungefär 150 ukrainska träd.

– Jag har redan hittat en del felmärkta arter och dubbletter.

Till sin hjälp har hon postdoktorsforskaren Jonas Skytte af Sätra, som inom sitt doktorandprojekt utvecklade metoder för att gå från ett fenotypbaserat urval i förädlingen till genombaserat urval. Det innebär i praktiken att man använder nya DNA-baserade verktyg tidigt i förädlingsprocessen för att identifiera lämpliga föräldrar, och sedan se om avkomman har eller inte har ärvt ner egenskaperna från föräldrarna. DNA-baserat urval gör att växtförädlare tidigt i processen kan välja ut bra föräldrar, som till exempel har hög sannolikhet för att ha god motståndskraft mot fruktträdskräfta, och därefter selektera bort det material som har störst sannolikhet att vara dåligt.

Jonas Skytte af Sätra berättar att äpplets arvsmassa är mindre än en fjärdedel så stort som människans.

– Så de har relativt lite arvsmassa. De är betydligt enklare att arbeta med jämfört med till exempel barrträd, vars arvsmassa är betydligt större.

Trots det så är arbetet omfattande och innebär att nysta i en delikat väv av inbördes släktskap, som går att spåra bakåt i tiden genom arvsmassan. Genom att analysera DNA från en mindre del av äppelträdet, exempelvis ett blad, kan forskarna få svar på vilka anlag trädet bär på. En egenskap som Jonas Skytte af Sätra har fokuserat på är motståndskraft mot svampsjukdomen fruktträdskräfta.

– Tanken är att bredda forskningen till fler egenskaper, så att vi kan få en mer komplett bild av vilka anlag olika sorter bär på.

Utöver att fortsätta forskningen kring fruktträdkräfta så nämner han bland annat kvalitetsegenskaper, exempelvis syra och fasthet, som tänkbara anlag att kartlägga framöver.

– Vi har ett bra kunskapsläge för att komma fram snabbt med de egenskaperna.

Kateryna Udovychenko hoppas att hennes tid vid SLU ska ge viktiga svar om de ukrainska äppelsorternas genetiska struktur. Förhoppningen är att kunskapen ska kunna optimera landets samlingar för att bevara gamla kulturarvssorter. Hon har redan hunnit konstatera att hennes växtmaterial behöver kompletteras.

– Jag kommer att resa till Ukraina för att få med mig nytt material, säger hon, och betonar att hon begränsar resan till områden som är trygga att visats på, men tillägger att ingen plats är helt säker i Ukraina i dag.