Många hummerfiskare i både Sverige och Norge har vittnat om ett lyckosamt fiske säsongen 2023. Både fångsterna och humrarna har varit stora. Tyvärr beror inte det framgångsrika fisket på att det finns gott om hummer. Enligt beräkningar från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ligger hummerbeståndet på en varaktigt låg nivå. Detta trots att begränsningar i fisket införts vid flera tillfällen, de senaste 2017.
- Trots insatserna har statusen inte förbättrats nämnvärt. Humrarna är fortfarande för få och beståndet är överfiskat, säger Andreas Sundelöf, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.
Sedan några år tillbaka finns bättre data över hummerfångster, och SLU kan använda en analytisk modell som efter 2022 ger en säkrare bedömning av beståndets status. Modellen visar att hummerbeståndet sedan många år befinner sig under hållbara nivåer. I årets uppdatering ligger statusen med mycket stor säkerhet under hållbar nivå. Resultaten har nyligen publicerats på fiskbarometern.se, SLU:s digitala tjänst som redovisar tillstånd och trender för fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten.
Hummerbeståndet på västkusten har fluktuerat sedan mätningar startade 1875. Goda perioder har varierat med dåliga. Till en början var variationen täthetsberoende; när humrarna var många sjönk reproduktionen och överlevnaden och beståndet minskade. Sedan 1960-talet är fisketrycket den primära faktor som påverkar beståndet. Mer fiske och stora fångster resulterar i färre humrar i havet.
Hummerfisket bedrivs under en begränsad säsong på hösten, till viss del av licensierade yrkesfiskare. En stor del av fångsterna tas dock av fritidsfisket som är öppet för alla. 2017 minskade antalet tillåtna redskap från 50 till 40 för yrkesfiskare och från 14 till 6 för fritidsfiskare. Antalet yrkesfiskande är reglerat via licenser och tillstånd, men antalet aktiva fritidsfiskare är inte reglerat.
- Den här typen av öppet fritidsfiske är svårt att reglera, samtidigt som det fångar stora mängder hummer. Våra resultat visar att det är viktigt att begränsa fångsterna totalt sett om vi vill se en återhämtning i hummerbestånden, säger Andreas Sundelöf.
Tidigare regleringar har inte haft önskvärd effekt. Många fiskare upplevde att fisket förbättrades bara ett par år efter regleringen 2017. Den upplevda förbättringen hade sannolikt att göra med att färre redskap delade på den tillgängliga hummern. På så vis ökade mängden hummer per bur utan att den totala mängden fångad hummer minskade.
Under 2023 har en kraftigt ökad mängd hummer per tina observerats jämfört med 2022. I SLUs oberoende provtagningar av beståndstäthet, som görs med hjälp av erfarna hummerfiskare i augusti, syns dock inte samma positiva utveckling. Fångst per bur visar där ingen signifikant skillnad från 2022 till 2023.
- 2023 års goda fiske i september och oktober återspeglar inte det våra inventeringsfiskare fann i augusti. Framgången i fisket verkar alltså tyvärr inte ha med beståndsstatusen att göra, säger Andreas Sundelöf.
Istället kan fångstbarheten av hummern ha påverkats av till exempel temperatur och vindar som gör dem mer rörliga och lättfångade, eller andra faktorer som påverkar hummerns vilja att gå in i en agnad bur. Det är osäkert vad den faktiska orsaken är, men om den fångade mängden hummer inte har minskat, eller inte minskar framöver, kommer regleringarna inte ha någon positiv påverkan på hummerbeståndet. Det finns dock ljusglimtar för hummerns återväxt.
- Från områden som är helt fredade från fiske är det tydligt att kraftiga begränsningar i fisket ger snabb och stark positiv effekt på beståndsstatus för hummer. Det har visats många gånger i både svenska och norska Skagerrak. Regelverket för att begränsa fångsten av hummer borde ses över snarast så att fisket kan begränsas tillräckligt för att hummerbeståndet ska kunna återhämta sig, säger Andreas Sundelöf.
På Fiskbarometern.se publiceras de biologiska bedömningar av svenska fisk- och skaldjursbestånd som institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) varje år gör på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Översikten beskriver tillstånd och trender för de mest fiskade arterna i havet och de fyra stora sjöarna: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapsunderlaget nyttjas av beslutsfattare vid förvaltning av fiske.
Andreas Sundelöf, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
andreas.sundelof@slu.se, 010-478 40 69