Fjällbjörkskogarnas roll för att bevara insekter och svampar studeras

I norra Sverige har skogsbruket kraftigt minskat mängden äldre skogar med ett stort inslag av lövträd. Dessutom har lövträd av alla åldrar bekämpats både kemiskt och genom selektiv avverkning som röjning och gallring. Därför har många arter knutna till död lövved minskat och en del har försvunnit från stora områden. Fjällbjörkskogar är dock fortfarande opåverkade av industriellt skogsbruk och täcker stora områden.

– Fjällbjörkskogarna har gott om död lövved, men kunskapen om vilka organismer som lever i denna ved är mycket liten. Den kalla miljön gör säkert att en del arter saknas, men vi vet inte säkert vilka dessa är, säger Mats Dynesius, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som leder studien.

Artsammansättningen studeras

I projektet jämförs sammansättningen av lövvedlevande arter i ett antal fjällbjörksskogar med andra skogar i norra Sverige som är belägna på en lägre höjd. Främst handlar det om skalbaggar och svampar. Insekterna fångas i olika typer av fällor och svamparna studeras genom att ta vedprover för DNA-analys av vilka arter som finns i veden.

Forskarna ska även sammanställa utbredningsområden och ekologiska egenskaper för alla nordsvenska arter av lövvedlevande skalbaggar och svampar.

– Vi vill veta vilka av dessa arter som saknas eller är ovanliga i fjällbjörkskogar och bör prioriteras i naturvårdsarbetet i lägre liggande skogar, säger Mats Dynesius.

Forskarna vill också försöka förutsäga vilka låglandsarter som kan komma att sprida sig till fjällbjörkskogar under den pågående klimatuppvärmningen. Dessutom ska de analysera den information om död ved i fjällbjörkskogar som Riksskogstaxeringen nyligen börjat samla in.

– Kunskaperna vi får vill vi använda för att ge väl underbyggda råd om hur vi bör utforma naturvårdsåtgärder för att i lägre liggande skogar främst gynna de lövvedlevande arter som inte klarar det kalla klimatet i fjällbjörkskogarna, säger Mats Dynesius.