– Jag gör något viktigt varje dag, för någon måste ju fixa maten!
Många dagar går Emilia Astrenius på Lövåsa gård utanför Götene i Västergötland fortfarande in till de 400 korna i ladugården och bara blundar och lyssnar. Nu lever hon det liv som hon för några år sedan bara drömde om. Under tio års tid tar hon stegvis över aktiebolaget från mjölk- och köttbonden Dag Arvidsson, som är på väg att bli pensionär. När familjens barn inte var intresserade av att ta över gården såg Dag en möjlig efterträdare i en av sina anställda.
– Emilia köper tio procent av aktierna varje år, och under tiden lär hon om praktisk produktion, ekonomi, skatteregler, lagstiftning och… ja, mycket, faktiskt! konstaterar Dag.
Ägarskiften i lantbruket blir allt svårare, av flera skäl. Och allra mest handlar det nog om ekonomi.
– Det är en jättesvår fråga för framtiden att enheterna blir större och dyrare hela tiden. Hur jobbar man ihop 300 miljoner kronor för att kunna ta över? säger Dag Arvidsson.
Lantbrukets låga lönsamhet är kärnproblemet
LRF Ungdomen presenterade 2023 rapporten Många vill, men få kan, som handlar om framtidstro och attityder kring ägarskiften hos över 400 medlemmar. Rapporten listar många hinder, där det främsta handlar om just ekonomin.
– Om du inte har jättemånga miljoner sparade ska du gå till banken och säga ”Hej, jag behöver 35 miljoner kronor”. Dessutom är ju sanningen att man kommer att gå back några procent i sitt företag, och ha extremt låg lönsamhet i relation till insatserna, säger Elisabeth Hidén, ordförande i LRF Ungdomen.
Per Lindblad, VD på Landshyptek bank, bekräftar hur kärvt det är att få lån.
– Branscher som lantbruket hamnar sämst till när räntorna går upp. En tröska binder lika mycket kapital som en lastbil som rullar 340 dagar om året. Problemet är lönsamheten. Har kunden inte återbetalningsförmåga, så får en bank inte låna ut pengar! säger Per Lindblad.
Dags för förändring
Läget när dagens äldre generation var unga går inte att jämföra med hur det är för den som idag vill ta över jord- och skogsbruksföretag, menar Mona Geprägs, universitetsadjunkt vid Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg som är en del av SLU. Men hon hoppas och tror att framtiden inte bara handlar om storskalighet.
– Stora enheter ger mindre mångfald och större sårbarhet. Jag ser lite av en ”grön våg” igen, där vi pratar mycket om småskaligt och lokalt. Jag tänker att man kan hitta sin nisch och leva gott också om man har ett mindre företag.
Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid SLU, menar att hela samhället måste börja se på de gröna näringarna på nya sätt.
– Lantbruket och matproduktionen står ju mitt i att både kunna hantera, stoppa och begränsa klimatförändringarna och även andra effekter på miljön. Och livsmedelsförsörjningen har förstås enorm betydelse och värde för hela samhället.
Hör mer i podden Feeding your mind avsnitt 32 – Vem vill bli framtidens bonde?