Bestånden av vilda fåglar, däggdjur, groddjur, reptiler och fiskararter har i snitt gått ned med 73 procent mellan 1970 och 2020, det visar WWFs Living Planet Report 2024. Men utvecklingen går att vända. Det menar SLU-forskaren Ulrik Ilstedt som arbetar i ett av världens största forskningsdrivna restaureringsprojekt av regnskog.
Förlust och försämring av livsmiljöer utgör det största hotet mot vilda djurpopulationer globalt. Enligt WWF:s rapport är över 80 procent av alla hotade fågel- och däggdjursarter på land utsatta för habitatförlust som främst orsakas av jordbruk.
På Borneo, i den malaysiska delstaten Sabah där SLU-forskaren Ulrik Ilstedt och hans kollegor arbetar har stora andelar skog skövlats för att göra plats för oljepalmsplantage.
– Det finns fortfarande mycket skog kvar, men den är till stora delar degraderad efter bränder och intensiv avverkning säger Ulrik Ilstedt.
En degraderad regnskog är ett begrepp som används för en skog som kraftigt minskat sin ekologiska funktion och biologiska mångfald på grund av mänsklig påverkan. Detta kan innebära att träd, växter och djurarter har minskat kraftigt i antal eller att de ekologiska processer som upprätthåller skogens ekosystem är skadade. Det är i en sådan degraderad regnskog, somforskarna följt restaureringen av ett 18 500 hektar stort område, under hela 25 år.
– Målet med restaureringen var att återställa ekosystemet och hjälpa den skadade skogen återfå en liknande struktur och artrikedom som en orörd regnskog, och vi är på god väg att lyckas, säger Ulrik Ilstedt.
I de restaurerade skogarna har djuren återvänt. Solbjörn, banteng, vild vattenbuffel, trädleopard och den akut hotade hjälmnäshornsfågeln har alla observerats i området.
Skogens struktur har ändrats; från den degraderade skogen som hade tagits över av ett fåtal snabbväxande, men små och kortlivade trädarter, till en skog med en mångfald av trädarter, särskilt från familjen dipterokarpträd som är typiska för regnskogar i Sydostasien.
Att följa en restaurering under så lång tid är unikt. Forskarna har kunnat skaffa sig kunskaper om vilka typer av restaureringsåtgärder som fungerar bäst för olika typer av mål, och när i tid målen kan uppnås.
– För att förhindra ytterligare utarmning och för att lyckas återställa skogar måste vi lära oss av de få insatser som gjorts, som det här projektet, säger Ulrik Ilstedt.
Musa Marjani och Royston Fahd Ajin arbetar i den restaurerade skogen på nordöstra Borneo. Här mäts trädens diameter för att kunna följa tillväxten. Foto: Susanna Bergström, SLU
1/1
Ulrik Ilstedt. (Klicka för högupplöst bild.)
Foto: Susanna Bergström, SLU
Projektet inleddes 1998. Den operativa restaureringen har finansierats av IKEA och den statliga malaysiska organisationen Yayasan Sabah. Forskare från SLU har, tillsammans med kollegor från Universiti Malaysia Sabah (UMS), Australien och USA, vetenskapligt utvärderat åtgärderna och dess effekter. Forskningen har finansierats av FORMAS, Vetenskapsrådet VR, Familjen Kamprads stiftelse, SLU Global och SLU:s klimatkompensationsfond samt det amerikanska Fulbright-programmet.