Basam Dahy bidrar till framtidens skogsbruksplaner - med fokus på skador

När Basam Dahy skrev sin doktorsavhandling om kolbalans och biomassa för dadelpalmer använde han fjärranalysteknik, GIS och modeller validerade med fältmätningar. Det är kunskap som kan tillämpas även i FRAS-programmets forskning.

Basam Dahy är sedan april i år bosatt i Växjö och verkar nu som postdoktor inom FRAS II. I professor Johan Franssons forskargrupp vid Linnéuniversitetet ska han bidra till att ta fram nya koncept för skogsbruksplaner. Dagens planer har främst fokus på virkesproduktion och naturvård, men det finns så mycket mer en skogsägare eller samhället behöver väga in för att fatta optimala skötselbeslut. Kolförråd, skogsskador, vattenpåverkan, naturupplevelser, kulturmiljöer, turism och jakt är bara några.

Skador och stress

En viktig faktor är skogens hälsa, och där kommer Basam inledningsvis att lägga sitt fokus.

– Riskerna med stormfällning, bränder, skadesvampar och insektsangrepp blir allt viktigare i takt med klimatförändringen. Här jobbar vi i forskargruppen för att hitta metoder för att kartlägga riskerna och även att hitta tidiga indikatorer på att träden är stressade, säger han.

En av hans första uppgifter är att skriva en vetenskaplig översiktsartikel om hur skador och stress kan övervakas med fjärranalys. Inom forskarvärlden och praktiken används flera olika typer av fjärranalysdata för att identifiera både biotiska (till exempel insekter, svamp) och abiotiska skador (till exempel klimat, brand). Artikeln, gjord enligt receptet för ”systematic review”, ska vara klar till sommaren.

Fjärranalys är ett vitt begrepp som i princip handlar om att data samlas in utan fysisk kontakt med det studerade objektet, i detta fall skogen eller de enskilda träden i skogen. Satelliter ger fantastiska möjligheter att samla in data över större områden, likaså de nationella inventeringarna med laserskanning från flygplan. Vill man ha en ögonblicksbild på mer detaljerad nivå är drönare ett mycket bra alternativ. På Linnéuniversitetet finns nu en flotta av drönare med avancerade laser-, RGB-, multi- och hyperspektrala sensorer. I den här miljön arbetar också en annan FRAS-medarbetare, Annette Eilert, som porträtterades på FRAS hemsida den 11 mars i år.

Fältstudier på Attsjö

– Nästa steg för mig blir att göra studier i fält med drönare och hur de kan användas för att identifiera stress. Bland annat kommer vi att skapa torkstress hos träd och läsa av hur det påverkar deras ljusspektrum.

Drönarstudierna utförs bland annat i Attsjö utanför Växjö. Det är ett skogsområde ägt av Södra som har avsatts som skogligt testområde för forskning. Johan Franssons grupp kallar det för sitt ”supertest site”.

– Men det är så mycket mer vi kan mäta med fjärranalys. Vi har planer på att ta fram modeller för kolinnehåll i både biomassa och mark. Här har vi möjlighet att matcha drönardata mot satellitdata. Det gör att vi skulle kunna titta på hur kolbalanserna har förändrats över tid, tillbaka till 1970-talet när vi fick de första användbara satellitbilderna, hoppas Basam.

I slutändan hoppas Basam och hans kollegor att forskningen ska kunna resultera i modeller som kan användas i appar för att detaljerat kartlägga mindre skogsområden, men modellerna ska också kunna skalas upp med hjälp av satellitdata för att täcka större områden. Allt som ett bidrag till framtidens skogsbruksplaner.

Om Basam Dahy

Basam Dahy föddes i Jemen 1978 men flyttade som liten till Förenade Arabemiraten där han har växt upp i huvudstaden Abu Dhabi. Han studerade miljövetenskap med fjärranalysinriktning och tog sin Master 2007. Därefter hade han ett längre uppehåll från forskningen när han arbetade med affärsutveckling, med resor över hela världen. Med tiden längtade han tillbaka till forskningen, och påbörjade därför doktorandstudier 2017 i Abu Dhabi. Fyra år senare lade han fram sin avhandling “Geo-spatial modeling of carbon sequestration assessment in date palm, Abu Dhabi: an integrated approach of fieldwork, remote sensing, and GIS”.Avhandlingen blev utnämnd till den bästa bland alla arabiska universitet. I samband med COP28, som hölls i Dubai 2023, presenterade han den i bokform.

Han sökte postdoktortjänsten i FRAS-programmet eftersom han ville bredda sin forskning till boreala skogar. Genom sina många konferensresor i bland annat Europa kände han till den välrenommerade forskningsmiljön på Linnéuniversitetet. I Växjö bor han nu med hela sin familj, hustru och fem barn. Och sedan augusti i år har han körkort för drönare!