En kombination av anpassat trakthyggesbruk och hyggesfria metoder ger generellt bäst balans mellan olika värden visar en rapport från SLU som ingår i Svenska Kyrkans utredning: Kyrkan och skogen.
Forskare vid SLU fick av Svenska Kyrkan uppdraget att utreda olika skötselscenarier av kyrkans skogsinnehav för att kunna ge en tydligare bild av möjliga vägar för kyrkans fortsatta förvaltning. Skogsbruk inom kyrkan ska bedrivas på ett sätt som balanserar ekologisk, ekonomisk, social samt andlig och existentiell hållbarhet. Avsikten med uppdraget var att bidra med kunskap och underlag för att stödja beslutsprocessen genom att ge en översikt av kunskapsläget tillsammans med simuleringar av framtida möjliga skötselalternativ.
— Skog tillhandahåller många viktiga ekosystemtjänster som är grundläggande för människors välbefinnande och samhällsutveckling och det ställer krav på ett ansvarsfullt och långsiktigt brukande, säger Camilla Widmark, forskare inom skogsekonomi och en av rapportförfattarna.
Forskarna tog fram fem olika scenarier med hjälp av Heureka, ett system för beslutsstöd som kan simulera och optimera olika typer av skötselalternativ baserat på data från Riksskogstaxeringen och modeller för exempelvis trädens tillväxt. De fem scenarierna innehöll ett referensalternativ som efterliknar dagens skötsel med främst trakthyggesbruk och avsättning av skog som utvecklas utan skötselåtgärder. Övriga fyra scenarier innehöll en ökad andel avsatt skog samt olika kombinationer av hyggesfritt skogsbruk och anpassat trakthyggesbruk. De hyggesfria metoderna bestod av schackrutehuggning och blädning, och det anpassade trakthyggesbruket inkluderade blandskogsskötsel samt anpassningar till renskötselns behov av vinterbete för renarna.
— Skogens förutsättningar och ekologiska värden behöver ligga till grund när det är dags att välja skötselmetod samtidigt som skogsägarens mål med skogsinnehavet får en central plats, säger Camilla Widmark.
Resultaten visade att fortsätta som idag ger högst ekonomisk avkastning från virkesproduktion. Att ställa om till blandskog och hyggesfritt gynnar ekologiska och sociala värden. En kombination av ett anpassat trakthyggesbruk och hyggesfria metoder ger generellt bäst balans mellan de olika värdena. En omställning kan dock leda till minskande intäkter jämfört med idag. Det kan även finnas andra hinder som brist på kunskap och teknik.
— Viktigt att komma ihåg är att klimatförändringarnas effekter inte funnits med när scenarierna tagits fram. Det innebär att effekter av klimatförändringar som ökad tillväxt på grund av en längre växtsäsong eller minskad tillväxt på grund av till exempel torka, bränder, stormar och skadeinsekter inte finns med och det kommer ha en ökande inverkan på skogen framöver. Men att öka variationen i hur skogen sköts är en bra klimatanpassningsåtgärd, säger Jeannette Eggers, forskare inom skoglig planering och den andre rapportförfattaren.
