I Sverige föryngras skog vanligtvis genom aktiva föryngringsåtgärder som markberedning och plantering, allt för att ge så goda förutsättningar som möjligt till den plantan och på så sätt skydda den från skador orsakade av torka, frost och snytbaggar.
Är det mödan värt?
– Men ger de här aktiva åtgärderna lön för mödan? frågar sig forskaren Axelina Jonsson, som i sin doktorsavhandling har studerat de långsiktiga effekterna på volymproduktion, beståndsstruktur och ekonomi.
Både data från försök i fält spridda över hela Sverige och data från Riksskogstaxeringen har använts i arbetet med doktorsavhandlingen som läggs fram på fredag den 8 november vid SLU i Alnarp.
Ambitionen har varit att fånga den stora variationen av olika ståndorter och klimat i Sverige. Simuleringar med analyssystemet Heureka har gjorts för att möjliggöra analyser under hela omloppstiden.
Väsentligt högre tillväxt
Att vara aktiv i föryngringsfasen med åtgärder som markberedning och snytbaggeskydd visade sig öka överlevnaden av planterade granplantor väsentligt. Föryngringsåtgärder verkar därmed ha stora möjligheter att uppnå den kortsiktiga anledningen till att använda dem.
Även på lång sikt verkar aktiva föryngringsåtgärder vara nyckeln till framgång. Det beror på att man använder det bästa trädslaget för ståndorten och att man kan använda genetiskt förädlade plantor.
När skogar var aktivt föryngrande och överlevnaden av planterade plantor var hög blev den långsiktiga volymproduktionen markant högre än om skogarna var naturligt föryngrade eller hade låg överlevnad av planterade plantor.
Inte alltid lönsamt
Markberedning, plantor och plantering kostar, och eftersom åtgärderna görs tidigt i omloppstiden så påverkas den långsiktiga ekonomin negativt. Ur ett strikt företagsekonomiskt perspektiv var naturlig föryngring ofta mer lönsamt än aktiva föryngringsåtgärder, efter en hel omloppstid
– Men det finns andra fördelar med aktiva föryngringsåtgärder. Högre tillväxt kan vara viktig för framtida råvarutillgång och kolinbindning kan minska klimatförändringarna, säger Axelina Jonsson.
Avhandlingens resultat ska inte användas för att dra slutsatsen att man ska avstå från aktiv föryngring, som markberedning och plantering.
– Framtida forskning måste visa i vilka bestånd man kan lita på naturlig föryngring för att få både hög produktion och låga föryngringskostnader. Att generellt strunta i föryngringen är inte ett alternativ, säger Axelina Jonsson.
Klicka på länken för att läsa hela avhandlingen: Long-term effects of forest regeneration success on volume production, economics and stand structure.
