SLU-nyhet

Jordbruksstöd är viktiga i skogsbygder, men kan förbättras

Publicerad: 04 oktober 2024
Foto på kor på bete

Målen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik har blivit fler och syftar nu till att främja klimateffektivt jordbruk, biologisk mångfald, jordbrukares inkomster och livsmedelsproduktion. För att uppnå målen används olika jordbruksstöd, men att använda dessa för att samtidigt uppnå delvis konkurrerande mål är en utmaning. En ny studie visar att jordbrukspolitiken för skogsbygder kan förbättras. En omfördelning av pengar mellan de olika jordbruksstöden skulle kunna ge mer sammanhängande stöd med bättre måluppfyllelse.

Bakom studien står AgriFood Economics Centre, som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

I studien används en simuleringsmodell för att analysera hur de största jordbruksstöden (gårds-, nötkreaturs-, kompensations- och naturbetesmarksstöd) individuellt bidrar till de olika målen i Jönköpings län. Länet är typiskt för jordbruk i skogsbygd som vanligtvis har en hög andel naturbetesmark. Sådan betesmark är viktig för bevarandet av biologisk mångfald.

Studien visar att förändringar i budgeten för de huvudsakliga stöden påverkar strukturomvandlingen inom jordbruket i skogsbygd, med effekter på både djurhållning och markanvändning, vilket i sin tur påverkar de olika målen för jordbrukspolitiken.

Resultaten visar att den nuvarande stödkombinationen kan förbättras. Det går att förbättra måluppfyllelsen utan att kostnaderna för stöden ökar.

– Nötkreatursstödet ger högst utsläpp av växthusgaser (metan) och bevarar relativt lite naturbetesmark. I jämförelse bidrar kompensationsstödet lika mycket, eller mer, till alla målen. Det är dock naturbetesmarksstödet som bevarar naturbetesmark effektivast, säger docent Mark Brady från SLU som ledde studien.

– Det mest förvånande för läsare av studien är kanske att gårdsstödet har en relativt liten effekt på samtliga studerade målvariabler, inklusive jordbrukares inkomster som är huvudsyftet med gårdsstödet. Det beror på skötselkostnader förknippade med stödet och att det leder till högre arrendepriser över tid, fortsätter Mark Brady.

Att bevara biologisk mångfald på ett klimateffektivt sätt utan att samtidigt försämra livsmedelsberedskapen eller jordbrukarnas inkomster står högt upp på den politiska agendan.

– Vi hoppas att studien belyser möjligheterna att förbättra jordbrukspolitiken på ett kostnadseffektivt sätt, säger Mark Brady.

Jordbruksstöd i Jönköpings län

De studerade jordbruksstöden utgjorde 81 procent av det totala jordbruksstödet på 718 miljoner kronor i Jönköpings län 2022. Tabellen nedan visar fördelningen mellan de olika stöden samma år.

Jordbruksstöd samt belopp (andel inom parentes)

  • Gårdsstöd: 279 miljoner kronor (39 %)
  • Nötkreatursstöd: 81 miljoner kronor (11 %)
  • Kompensationsstöd: 135 miljoner kronor (19 %)
  • Naturbetesmarkstöd: 84 miljoner kronor (12 %) 

Artikeln (Policy Brief)

Hur fungerar jordbruksstöd i skogsbygd? AgriFood Policy Brief 2024:2. https://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=2173

Kontaktperson

Mark Brady, docent i naturresurs- och miljöekonomi vid institutionen för ekonomi, SLU, och AgriFood Economics Centre
040-41 50 05, mark.brady@slu.se

Fakta:

Mer om jordbruksstöden i studien

Gårdsstödet är ett frikopplat stöd som inte kräver någon produktion för att betalas ut. Stödet kräver i stället välskött jordbruksmark, där växtodling och aktiv betesmark uppfyller kravet. Gårdsstödet höjer därför alternativkostnaden för att lägga ner jordbruksmark (exempelvis genom omvandling till skog).

Nötkreatursstödet är kopplat till produktionen. Varje medlemsland i EU bestämmer själv om det vill ha stödet med begränsningen att det generellt inte får vara mer än 13 procent av budgeten för direktstöd. Nötkreatursstödet är tänkt att leda till fler nötkreatur, men även potentiellt större areal betesmarker som kan bidra till biologisk mångfald.

Kompensationsstödet är också ett kopplat stöd, som ges till jordbruksproduktion i områden med ogynnsamma naturliga förutsättningar som Jönköpings län. Kompensationsstödet främjar högre djurtäthet per hektar jordbruksmark (inklusive naturbetesmark) som används till foderproduktion: ju högre täthet, desto högre stöd per hektar. Täthet kan höjas genom att antingen öka antalet djur, eller minska arealen fodergrödor. Även växtodling utan djur får stöd, men med ett lägre belopp per hektar än djurgårdar.

Naturbetesmarksstödet kompenserar för ytterligare kostnader som frivilligt underhåll (hävd) av naturbetesmark medför. Syftet med stödet är att främja biologisk mångfald genom att bevara naturbetesmark och dess biologiska kvaliteter.

Relaterade sidor:

Kontaktinformation