Nyhet

SLU-forskare diskuterade framtidens skogs- och växthälsa i Umeå

Publicerad: 07 oktober 2024
Deltagare vid nätverkssymposium. Foto.

För att öka samverkan mellan SLU:s forskare över landet inom området skogsskada och växtskydd bjöd SLU Nätverk växtskydd och SLU Skogsskadecentrum in till en nätverksträff i Umeå. ”Det har varit ett bra tillfälle att träffa folk och nätverka, schemat innehöll inspirerande föreläsningar, en exkursion och fler tillfällen för mingel och diskussion så det har varit gott om tid att prata med varandra om forskning”, sa en av deltagarna.

Den 2–3 oktober arrangerade de båda verksamheterna ett symposium för forskare på SLU som jobbar med frågor kring skogs- och växthälsa inom lantbruk, skogsbruk och trädgård.

– Det är viktigt att koppla ihop forskningen på SLU:s orter på det här sättet. Det här har varit ett perfekt tillfälle att se vad som händer inom växtskyddsforskningen i Umeå. Med klimatförändringarna kommer vi behöva odla mer i norra delarna av Sverige framöver. Det är viktigt att lära av varandra om hur olika system studeras och sköts, sa Anna Berlin från Uppsala.

Efter att Katja Fedrowitz som koordinerar de båda verksamheterna hälsat välkommen till mötet informerade SLU Skogsskadecentrums föreståndare Jonas Rönnberg om såddpengar för forskare att träffas och utveckla projekt. Målet är att få till fler samarbeten mellan forskare från fakulteten för skogsvetenskap och andra fakulteter.  Förra årets möte resulterade såddpengarna i finansiering av möten och utveckling av två projekt.  Ett leds av Vahidehalsadat Rafieebanadaki och handlar om övervakning av svampar som orsakar axfusarios i grödor och det som leds av Mukesh Dubey och handlar om ny teknologi för att kontrollera svampsjukdomar i plantskolor.

Växtförädling för dummies

Inspirationsföreläsningar därefter började med David Parsons som berättade om gräsmarkers fördelar för jordbrukssystem, ekosystemtjänster och växthälsa. Malin Elfstrand tog vid med föreläsningen ”Växtförädling för dummies”. Här berättade hon om skillnader mellan att förädla träd och grödor och diskuterade vad forskare inom de olika disciplinerna kan lära av varandra.

Efter inspirationsföreläsningarna fick deltagarna kaffe och fika och minglade bland postrarna.

– Det har varit ett bra tillfälle att träffa folk och nätverka, schemat innehöll inspirerande föreläsningar, en exkursion och fler tillfällen för mingel och diskussion så det har varit gott om tid att prata med varandra om forskning. Jag gillade särskilt postersessionen, det är kul att se vad folk jobbar med och prata med dem om det, sa Paul Becher från Alnarp.

Under nästa session med inspirationsföreläsningar pratade Xiao-Ru Wang från Umeå universitet om hur tallens genetik skiljer sig åt geografiskt. Giulia Vico diskuterade hur ett förändrat klimat påverkar grödor och vilka potentiella metoder vi kan använda för att skydda våra skördar. Peter Marhavý berättade om molekylära mekanismer för cell-till-cell-kommunikation som svar på sårstress i växtrötter.

Exkursion till Skogforsk i Sävar

Efter lunch åkte symposiets deltagare buss ut till Skogforsk i Sävar.

– Vi delade in oss i grupper och vandrade runt på fyra olika stationer i växthus, utomhus och inomhus. Det var spännande att höra om Skogsforsks arbete med förädling för mer härdiga träd. Vi fick också veta mer om forskning kring törskate och andra växtskadegörare, om arbete med att ta fram bra plantor och om Föryngringskollen som är ett forskningsprojekt om skogsföryngring, berättade Anneli Lundkvist, ordförande för styrgruppen för SLU Nätverk växtskydd.

– Det var trevligt att höra de olika föredragen och se alla kopplingar mellan den forskning vi gör på SLU. Alla är ofta så fokuserade på sin egen grej, men det här mötet visade verkligen att allt hänger ihop. Det var också fantastiskt kul att träffa människor som jag bara sett i onlinemöten och få ansikten på forskare jag hör om men inte träffat tidigare, sa Brooke Micke från Umeå.

Stora växtskyddsinitiativ

Under mötets andra dag berättade Riccardo Bommarco om SLU:s arbete med European Research Alliance PESTICIDE FREE AGRICULTURE där 20 europeiska länder samarbetar och Magnus Karlsson om hur SLU och Jordbruksverkets initiativ Joint Action Plant Health fortskrider.

– Jag tyckte det var särskilt intressant att höra Riccardo Bommarcos presentation om den europeiska alliansen kring ett jordbruk fritt från bekämpningsmedel. Det var spännande att höra hur många forskare som tycker att det är dags nu att försöka klara sig helt utan bekämpningsmedel, säger Cecilia Palmborg från Umeå.

Orientering och spännande resurser i Umeå

Innan fikat blev symposiets deltagare utskickade på en orientering där frågor fanns utspridda över Skogishuset i Umeå.

Nästa session hade som syfte att alla skulle få reda på vilka faciliteter som finns tillgängliga i Umeå med omgivningar. Brooke Micke berättade om Röbäcksdalen och SITES och Charlotta Erefur om Enheten för skoglig fältforskning och Vindelns experimentskogar. Sedan talade Jonas Bohlin och Langning Huo om forskningsmöjligheter med drönare på Ljungbergs Lab och till sist pratade Totte Niittylä om Umeå Plant Science Centre, UPSC.

– Det var väldigt intressant att få reda på vilka möjligheter som finns i Umeå för skogsforskning och de öppningar som finns för samarbete med andra fakulteter, säger Åke Olson, biträdande föreståndare och ansvarig för forskarskolan vid SLU Skogsskadecentrum.

Därefter delade deltagarna upp sig i olika diskussionsgrupper där nya forskningsprojekt kunde initieras. Det fanns även en yta för doktorandmingel där yngre forskare kunde knyta nya kontakter.

Prisutdelning för postrar, orientering och insektsjakt

Symposiet avslutades med prisutdelning för orienteringen, där vann laget ”Weed Watchers” som hade rätt på flest frågor och dessutom författat ett fint poem om växtskydd som Ke Zhang läste upp. Även priser för bästa poster och bästa doktorandposter delades ut. Innan dess fick deltagare tips och råd för att utveckla postrarna från Theres Svensson, kommunikatör på SLU Skogsskadecentrum om att göra postrar med ett tydligt budskap och inte vara rädd för att förenkla innehållet.

Doktoranden Desirée Guidobaldi Stenbacka kammade hem pris för bästa poster som valdes av alla deltagare. Tillsammans med Sara Gore fick hon även pris för bästa doktorandposter som utsågs av en jury av tre seniora forskare och en kommunikatör.

– Det var ett levande och inspirerande möte med många diskussioner och nya tankar av glada och energirika deltagare. Det var roligt att samla över 70 forskare från alla tre campus med många som kom från andra orter till Umeå! Det har varit intensiva dagar och jag hoppas på många ansökningar för såddpengar, säger Katja Fedrowitz, som var huvudarrangör för mötet.