Idag har måltidsupplevelsen en vital plats i svensk besöksnäring – men hur kan vi fortsätta att ha en ledande position och vilken betydelse har egentligen råvaran? Dessa frågor var utgångspunkten för en konferens anordnad i samverkan mellan Måltidsakademin, Gastronomiska Akademin, Aptitum och SLU Partnerskap Alnarp.
Även om Sverige numera ligger väl till internationellt när det gäller matupplevelser så kan denna möjlighet tillvaratas bättre. Den namnkunnige Carl-Jan Granqvist belyser att Sverige har ytterst få globala varumärken, trots att det är ett av de bättre landen i världen att odla i.
– Varumärken skapas utifrån platser och upplevelser, det är ingenting som ekonomer kan skapa, menar han. Det är en tankeställare att vi inte tar tillvara på den potential som finns i svenska landsbygder.
Berättelsen om varifrån maten kommer är ett av verktygen för att skapa attraktivitet. Råvaror med kvalitet utpekas som en viktig del i helhetsupplevelsen och något som i förlängningen medför att mer mat produceras i Sverige, nya arbetstillfällen och välfärd.
En stigande trend är dryckesproduktion, där andelen företag har ökat med 700% på 12 år.
– Vin är den mest värdefulla grödan att odla, konstaterar Felix Åhrberg från Kullabergs vingård. Sverige har en stor potential med lämpliga jordar i en omfattning om 10000 ha. Lägg till turism och gastronomi så blir tillväxtmöjligheterna enorma, men det behövs mer kompetens inom branschen.
– Viktiga aktörer för den gastronomiska utvecklingen är såväl lantbruk som gårdsbutiker och matvaruaffärer, säger Håkan Jönsson, gästprofessor på SLU Alnarp som forskat om den gastronomiska revolutionen i Sverige. Viktiga är också aktiviteter och nätverk som sprider engagemang kring råvarorna, såsom matrundor.
– Måltiden är en utgångspunkt för det demokratiska samtalet, menar Carl-Jan Granqvist. Stora beslut fattas efter en god måltid.
Samtidigt är vi ett land som fostrats i att det är fult att njuta i onödan.
– Världen är redo att komma till Sverige för gastronomins skull, säger Håkan Jönsson. Gastronomisk profilering är ett viktigt verktyg för hållbar landsbygdsutveckling. Men för att lyckas måste vi göra upp med ett kulturarv där gastronomi sågs som något omoraliskt, onyttigt och osvenskt.
– Vi själva som svenskar måste veta och förstå att vi står på en säker grund. Nordisk mat är riktigt bra, avslutar Karsten Thurfjell, ständig sekreterare i Gastronomiska akademin. Det handlar om självkänsla och att förstå kvaliteten.
|
13.00, |
Välkomna Jan Larsson, Partnerskap Alnarp |
|
13.10, |
Presentation av de fyra akademierna, Måltidsakademien, Gastronomiska Akademien, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och Aptitum Carl-Jan Granqvist, professor, ledamot av Gastronomiska Akademien |
|
13.30, |
Gastronomins roll för en levande landsbygd Håkan Jönsson, professor SLU Alnarp |
|
13.50, |
Smakupplevelser i transformation - röda, gröna och blå proteiner Viktoria Olsson, bitr professor i Mat och Måltidsvetenskap, Högskolan Kristianstad |
|
14.10, |
Svensk gastronomi - en global succé, ett bokverk som producerats på 7 språk och om dess bakgrund Karsten Thurfjell, ständig sekreterare i Gastronomiska Akademin och Hans Wallensteen, Lantmästare |
|
14.30, |
Kaffepaus |
|
15.00, |
Sensorisk profilering som verktyg i växtförädlingen Åsa Grimberg, forskare SLU Alnarp |
|
15.20, |
Vinodling - en ny agrar näring K Felix G Åhrberg, Chief Winemaker - Head Viticulturist, Kullabergs Vingård |
|
15.40, |
Berättelsen om Lantmännens internationella satsning som lett till ökad export av lantbruksprodukter till en global värld Karin Arkbåge fil.dr i livsmedelsvetenskap Lantmännen |
|
16.00, |
Vision inför framtiden - gastronomin en självklar del av Sveriges Måltidsland 2030 Carl-Jan Granqvist och Karsten Thurfjell |
|
16.20, |
Frågor |
SLU Partnerskap Alnarp
partnerskapalnarp@slu.se