- Luktsinnet påverkar hur vi människor mår. Genom dofter kan stress och depression minskas – det har visats hos människor men också hos möss och råttor. Vi vet att grisar är intelligenta, kännande djur som är långt mer luktberoende än oss. Varför skulle deras mående inte påverkas av dofter? säger Maria Vilain Rørvang, som forskar vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) på hur tamdjur uppfattar sin omgivning.
Nyligen fick hon 4,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för projektet SmellWell som ska undersöka länken mellan luktsinne och känslor hos grisar. Det här är första gången som det forskas på hur grisars känslor och luktsinne är kopplade.
- Det är en viktig fråga för djurvälfärden. Det finns hundratals miljoner grisar i stallar runt om i världen och vi vet väldigt lite om hur de upplever och påverkas av lukten i stallarna. Det kan vara så att vi enkelt kan förbättra deras levnadsmiljö genom att ändra lukterna där, säger Maria Vilain Rørvang.
Madeleinekakor för grisar
Att grisar åtminstone tycker om att snusa på vissa dofter framför andra, vet redan Maria Vilain Rørvang tack vare sitt tidigare projekt SmellThis som finansierades av Formas. Resultaten i det projektet visade att grisar är särskilt intresserade i dofter av ingefära, lavendel, gran och blodapelsin, som de till och med rullade sig i likadant som hundar. Men också att det fanns en stor individuell variation; alla grisar gillar inte samma dofter.
Nu vill Maria Vilain Rørvang undersöka hur grisar kopplar ihop lukter med känslor eller sinnestillstånd och om de kan skapa luktbaserade minnen.
- Det är lite som Marcel Prousts madeleinekaka, fast för grisar, säger Maria Vilain Rørvang.
Men för grisarna handlar det inte om fikabröd utan om dofter kopplade till att klia sig. Grisar gillar att klia sig, så detta kan forskarna använda som ett exempel på en positiv upplevelse för grisar. Kliandet kopplas sedan samman med exempelvis doften av ingefära.
- Vad händer sedan när grisarna bara känner ingefärsdoften? Blir de glada, och i så fall hur glada, och hur länga? Det vill vi veta! säger Maria Vilain Rørvang.
Hon söker svaret på frågorna genom att studera både grisens beteende och neurobiologi, alltså vad som händer i grisens hjärna när den möter olika dofter. Det här görs genom en icke-invasiv metod, där en liten elektrod fästs på grisen huvud.
- Det här gör att vi kan analysera båda grisens beteendemässiga reaktioner samtidigt med hur hjärnan reagerar för att ta ett samlat grepp om deras luktsinne, luktsinnets neurobiologi, koppling till måendet och välfärden, säger Maria Vilain Rörvang.
Förstå grisars känslor
Arbetet drar igång på allvar i början av 2025 men innan dess ska Maria Vilain Rørvang resa till Edinburgh och Scotland’s Rural College. Där ska hon samverka med neuroforskare och etologer som är samarbetspartnare i projektet.
- När SmellWell är klart hoppas jag att vi förstår mycket mer om hur grisar uppfattar sin omgivning och vad vi kan göra för att förbättra den. Förhoppningen är också att resultaten ska hjälpa oss förstå vilken roll lukter spelar för andra djur och även oss människor, säger Maria Vilain Rørvang.
